fredag 2 december 2011

2/12:1

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera här just nu. Tålamod kära läsare, tålamod!

Medan ni väntar kan ni ta en kik på det här och fundera på hur fördomsfritt Google egentligen är när det föreslår en mer trolig sökterm än den som personen faktiskt söker på.


Vet inte vad jag tycka om den där bilden egentligen, men den är antingen rolig, intressant eller tragisk. Kan inte riktigt bestämma mig för vilket...

tisdag 29 november 2011

29/11:1

Det finns en extrem övertro på (lågintensiv) träning och behovet av att fylla på massor av energi i samband med detta. Träning, dit tydligen en lugn promenad i skogen räknas. Kan det verkligen ens kallas träning? Den senaste tiden har jag fått det bekräftat flera gånger om och bara den senaste veckan har jag flera gånger sett personer och hört diskussioner som får mig att bli aningen bekymrad.

Det finns folk som springer ner till gymmet på lunchen och tränar (läs: går i måttlig takt på ett löpband) i tjugo minuter. Jag tycker det är jättebra! Vad som är mindre bra är att höra att "jag tog en extra macka i morse och en banan för en stund sedan eftersom jag skulle träna nu", att se samma personer dricka energidryck under dessa tjugo minuter och när de är klara konstatera att "nu ska jag gå och köpa något riktigt gott i gatuköket för det kan jag göra nu när jag har tränat" samt "det är så skönt att veta att jag kan äta en extra kaka till eftermiddagskaffet med gott samvete".

Liknande saker har jag hört på ett femtiominuters zumbapass. Visst är det svettigt och jobbigt om man är otränad, men det innebär inte att kommentaren "jag har kolhydratladdat för det här sedan i går morse" känns befogad. Inte heller att det dricks saft under passets gång "för att jag har tröttnat lite på energidryckerna som jag har hemma just nu".

Samma grej har jag sett ett flertal gånger i skogen. Personer som tar en långsam sju kilometers söndagspromenad går med en vattenflaska i handen och tar en paus efter halva vägen för att sätta i sig något ätbart. Inte sällan är det en bulle eller godis av något slag. För att orka med en promenad!

Det är intressant, men föga förvånande, att dessa personer i de allra flesta fall är överviktiga. Lite tragiskt är det att höra "jag satsar verkligen stenhårt på att gå ner i vikt nu, jag ska träna tre pass den här veckan". Inte för att det är något fel med att träna tre pass, utan på grund av att denna övertro på träning och intensiva övertygelse om att man måste energiladda järnet för att orka. De kommer inte gå ner i vikt, snarare upp. Det kan jag sätta väldigt mycket pengar på. Om det är att gå ner i vikt de är ute efter skulle de tjäna mycket på att strunta i träningen och se över kosten istället. Inte för att det är något fel på att träna, utan för att förstör effekten av träningen med allt de sätter i sig före, under och efter träningen.

Gemene man verkar ha svårt att se skillnaden mellan en promenad och riktigt högintensiv träning. Att gå lite försiktigt på löpbandet samtidigt som man står och tittar på 100-kilos muskelpaketet till man som står och lyfter riktigt tunga vikter en bit bort med en burk Red Bull jämte sig betyder inte att man utför samma träning och har samma behov av energi. Någonstans måste man inse att hemligheten för att få hans väldeffade kropp inte är att dricka Red Bull.

Ärligt talat, ett vanligt träningspass kräver inte någon laddning eller energiboostning, bortsett från vatten möjligtvis. Inte heller kräver det att man fyller på sina energidepåer efteråt, speciellt inte i form av en dubbel special med extra bostongurka i korvmojen eller en princessbakelse från konditoriet. Jag vet att det ofta är de råden, om än inte just om korv och bakelser, man får om man läser de vanliga trötta gamla råden. "Ta en extra macka innan passet för att orka och se till att fylla på med energi DIREKT efter passet". Nja, behöver man äta innan man rör på sig en liten stund så är något fel. Väldigt, väldigt fel.

lördag 26 november 2011

26/11:1

De sprider sig som en löpeld, felen som dyker upp i sms när iphone rättar ord alldeles av sig själv. Det finns hemsidor på nätet med dem, de sprids på Facebook och Ellen de Generes visar upp några stycken i sin show varje dag. En del fel blir helt fantastiska. 
Här är en av dem:


Oops...

fredag 25 november 2011

25/11:1

Jag kom på att jag inte har nämnt ett ord om träningen!

Jag var på gymintroduktion i tisdags och där konstaterades det att jag är väldigt ojämnt stark i kroppen. Högersidan är starkare är vänster, vilket i och för sig inte är konstigt med tanke på att jag är högerhänt, men även utöver det är kroppen ojämn. Den har kompenserat tidigare och nuvarande skavanker i kroppen, så den använder de redan hyfsat starka musklerna till att göra hela jobbet medan resten i princip ligger i konstant vila. Därför fick jag ett styrketräningsprogram som går ut på att få kroppen jämnstark och "tvinga" den att använda muskler som brukar undvika ansträning. När jag är jämn och stabil, det bör ta åtta till tio veckor, så kan jag gå på ett nytt träningsprogram som handlar mer om att bygga synliga muskler och skulptera kroppen så som jag vill att den ska se ut.

Så, i tisdags var det alltså gymintro. I onsdags var jag på ett pass indoor walking och igår ett corepass. Idag har jag styrketränat och gått snabbt snabbt snabbt på löpband och lekt lite med en crosstrainer. Sammanlagt en och en halv timme höll jag på. Tiden sprang iväg och plötsligt insåg jag hur länge jag hade tränat. Nu sitter jag i soffan och har myror i benen. Kroppen skriker efter att få röra på sig mer. Det är helt galet. Jag tror jag skulle kunna träna hela dagarna om möjligheten fanns, men jag ska försöka hålla mig i schack. I morgon blir det i alla fall ingen träning, bara en långpromenad med Pälsboll. På söndag däremot, då blir det något pass igen. Kul!

torsdag 24 november 2011

24/11:1

Jag har fått reklam från Media Markt idag och av deras utskick att döma verkar de ha en ny slogan.

"Hellre mycket av allt än lite av varje!"

Herregud, så bra. Det ska bli mitt nya motto också.

onsdag 23 november 2011

23/11:2

Jag hörde på tv alldeles nyss att fotbollsklubbarna kommer att kunna köpa in fler utländska spelare i fortsättningen eftersom det troligtvis kommer att genomföras skattelättnader för fotbollsspelare. I andra länder, bland annat Danmark, är det tydligen redan så.

De gav ett exempel på detta. En proffsfotbollsspelare som tjänar 100 000 kr i månaden kommer att få betala skatt för 75 000 kr av dessa, resterande 25 000 kr blir skattefria. Fotbollsklubben som äger spelaren kommer likaledes bara att behöva betala arbetsgivaravgift för spelaren baserat på att h*n tjänar 75 000 kr i månaden.

Där ser man. Skattelättnader alltså, till personer som tjänar måååånga kronor varje månad. Vad fint. Men är det verkligen de som behöver skattelättnader i det svenska samhället? Är det de högavlönade fotbollsspelarna som staten ska "förlora" skattepengar på? Har inte en högavlönad person råd att betala skatt?

Jag tror att det finns bättre val av grupper i samhället som man kan ge dessa skattelättnader till istället. Människor som kanske inte är så bra på att sparka på bollar, men som istället är väldigt bra på att bolla med några få kronor och ören, varje dag och varje månad, år ut och år in.

Och nu ska jag inte utveckla det här mer för jag blir RIKTIGT sur över sådant här j***a trams. Usch!

23/11:1

Vill ni ha något att göra medan jag gör något helt annat? Ni kan ju alltid leta efter katten på bilden!
Ser ni den?
För eventuella noviser: Klicka på bilden så att ni ser den i större storlek.

måndag 21 november 2011

21/11:2

På tv nyss, när de visade något som såg ut som en helt vanlig orm med konstig färg, kom plötsligt kommentaren "Det som ser ut som en orm är i själva verket en ödla utan ben". Nu känner jag mig lite korkad, men jag trodde att alla ormar var ödlor utan ben. Typ, i alla fall. Får forska vidare lite om det där någon dag.

I morgon är det gymintroduktionsdags! Hoppas, hoppas, hoppas att det är ett bra och vettigt ställe. De har ett stort tränigsutbud och öppet dygnet runt, så det verkar helt okej. Dessvärre verkar de sälja pulver för viktnedgång vilket jag inte alls tycker om, men å andra sidan lär jag inte köpa på mig det ändå så det känns inte riktigt som mitt problem. Jag får morra lite på dem om pulvret i morgon, så får vi se vad som händer sedan.

Go´natt!

21/11:1

I morse låg jag som vanligt och snoozade en lång stund innan jag lyckades ta mig upp ur sängen. "En lång stund" kan vara allt från en halvtimme upp till ett oändligt antal timmar. Jag föredrar det första alternativet.

När jag låg där i sängen, halvsovande och med väldigt mycket ludd i hjärnan, tänkte jag på att snoozande är en väldigt underlig företeelse. Om man har en tid att passa måste man gå upp ett visst klockslag. För att hinna snooza måste man ställa väckarklockan tidigare än det klockslaget. Alltså ställer man klockan tidigare än man behöver bara för att kunna sova en stund extra.

Öh?!?

söndag 20 november 2011

20/11:1

Ibland får jag så mycket energi att jag inte vet var jag ska göra av den. Jag vet inte varför jag får den eller var dem kommer ifrån, plötsligt drar det bara igång och hela jag bubblar över i ett enda stort energikaos. Vad praktiskt det hade varit om jag hade vetat hur jag ska bära mig åt att plocka fram den energin när jag som bäst behöver och vill ha den. Det vet jag inte nu, den dyker upp när jag minst anar det.

I morse satt jag och gjorde ingenting. Grått och dimmigt ute, lite halvskumt ljus inne. En helt vanlig höstdag i södra Sverige med andra ord. Plötsligt drog den där energin igång, helt utan förvarning och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. För att smida medan järnet var varmt började jag plocka med lite grejer som låg på köksbordet för att sedan börja diska, städa badrummet, fixa och dona. Knappt fyra timmar sedan var det inte bara välstädat i mitt lilla gryt, utan även ommöblerat. Så ommöblerat det nu kan bli i en etta vill säga... Sopor slängdes, papper, metall och glas hamnade i rätt behållare i sophuset. Pälsboll fick sina klor klippta och päls kammad och därefter fick han sin dagliga timlånga promenad och sedan gjorde jag ett storkok med lammgryta medan jag svarade på lite mail och annat smått och gott. Snacka om att vara högeffektiv!

Mitt i matlagandet chattade jag förresten en liten stund med Herr H som är i Kanada och jobbar. 16 grader varmt och soligt vissa dagar och frukostar som består av choklad- och banancrêpes. Det låter inte fy skam. Här är det sju grader, molnigt och i mina frukostar hittar jag varken choklad eller banan. Visst är livet orättvist ibland?