Det här är pinsamt att erkänna, men jag är så korkad att jag fullt medvetet kan lura min egen hjärna att göra saker som behöver göras utan att den förstår vad den faktiskt har gjort förrän det är gjort. Invecklat? Alltså, det är som att den ena hjärnhalvan lurar den andra, som om de är helt åtskilda, kan kommunicera med varandra, men inte samarbeta. Hur schizo är inte det?
Alla som har gått i skolan, åtminstone de som har läst på högre nivå än gymnasium, känner säkert till det faktum att man aldrig har det så välstädat hemma som när man har en skolrelaterad deadline som närmar sig. En smart bekant som jag talade med om det här förra veckan uttryckte just det som att "man har aldrig så stort behov av att noggrant sortera alla sina dammtussar i storleksordning som när man har en tenta på g". Precis så är det.
Igår kväll (okej, snarare inatt) när jag precis hade landat med huvudet på kudden tänkte jag på att jag verkligen måste ta tag i en del sortering och städning här. Att ha hela köksbordet belamrat med gigantiska, vingliga högar av diverse papper och annat gojs som behöver sorteras, slängas och arkiveras ser varken bra ut eller är speciellt motiverande att titta på. Dessutom innebär det att jag alltid måste röra mig försiktigt när jag befinner mig vid bordet så att jag inte stöter emot det, för om jag gör det så välter ofta någon hög på någon annan hög så att det blir en festlig (?) dominoeffekt av det hela. Usch.
Nyss nämnda sortering/kastande/arkivering har stått med på min att göra-lista länge nu, men av någon underlig anledning är det oftast bara det som är kvar på listan när dagen är slut. Märkligt hur man kan få låsningar när det gäller vissa grejer.
Så låg jag då där i sängen och funderade på hur jag skulle kunna ta mig samman och få det gjort och kom osökt att tänka på det där med tentor och städning. Jag har visserligen inga tentor på gång, men jag har en väldans massa skolgrejer som skulle må bra av att bli gjorda. Min ena hjärnhalva fick en briljant idé, glimmade till, skrattade rått och tänkte uttrycksfullt att i morgon (alltså idag) ska jag minsann ägna heeela dagen åt att beta av massor av utbildningstrams. Jodå, heeeela dagen. Allt annat får vänta till en annan dag.
I morse vaknade jag och tänkte SKOOOLAAAAA det första jag gjorde. Sedan gick jag den vanliga morgonpromenaden med Pälsboll, åt frukost, duschade, läste lite nyheter och sedan började jag... städa köksbordet. Nu, tre och en halv timme senare, är alla papper sorterade, kastade och arkiverade, bordet är avtorkat och jag kan konstatera att själva bordsskivan faktiskt är ganska stor när man ser den i sin helhet.
Hur sjukt är inte det? Min hjärna lurar fullt medvetet och på ett utstuderat elakt sätt sig själv att göra något som den har lyckats skjuta upp sedan vi flyttade in i Grytet i augusti. Faktum är att jag hittade erbjudanden som gick ut i januari -11, så det var minst sagt hög tid att rensa upp i röran. Jag får nästan skämmas lite över det här. Det måste vara något slags rekord i dålig självdisciplin. Nu är det i alla fall gjort och jag diskade snabbt upp all disk när jag ändå befann mig i ett flow.
Ja, nu är det gjort och nu skulle jag faktiskt kunna sätta mig och få lite skolgrejer gjorda. Den där irriterande grejen som alltid stirrar på mig på min att göra-lista är ju borta. Så får det bli, det är pluggdags. Ska bara fixa naglarna, dammsuga, ringa ett samtal och gå en promenad med Pälsboll först, men sedan så! Om det inte är för mörkt när jag är klar vill säga. Jag kan inte läsa om det är mörkt. Vid närmare eftertanke kanske jag gör det i morgon istället. Vi får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar