Jag är fortfarande bortrest men om ett par dagar är jag hemma igen. Saker och ting har dragit ut på tiden och krånglat lite, helt i linje med hur mitt liv brukar släpa sig framåt. Ett steg i taget, och sedan ett till, långsamt, långsamt. Jag svär och fräser över min olycka, tycker synd om mig själv och svär lite till. Stackars Majsan, saker bråkar och krånglar, stojar och stökar. Molnen hopar sig och ibland regnar det till råga på allt. Staaaaaackars, staaaaackars Maaa... Eller?
Vid närmare eftertanke har jag fått några dagars extra "semester" och hem kommer jag förr eller senare. Mat finns i kylskåpet, vatten i kranen och just nu skiner solen. Det kanske inte är så illa ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar