Idag fyller Pälsbolls lillebror Mulliga Molle Meck år! Mulliga Molle Meck har inte samma storlek, samma färg, samma lynne eller samma gener som Pälsboll, men vad spelar det för roll? Det är brorsan ändå, ungefär på samma sätt som att adoptivbarn från olika länder räknas som syskon om de har samma familj. De är uppväxta ihop men blev något som närmast kan liknas vid skilsmässobarn och hamnade i olika familjer. Även i hundvärlden är det svårt att få till kärnfamiljer förstår ni.
Hur som helst, Mulliga Molle Meck fyller sju år idag. Stora killen minsann! Hurra hurra hurra!
tisdag 31 maj 2011
måndag 30 maj 2011
30/5:1
På kvällspromenad i solen med lille Pälsboll. Vi går förbi en trädgård och där står två hundar uppbundna, en väldigt stor svart lite labradorliknande sak, säkert en blandras, och en liten långhårig men mycket välfriserad vit sak, säkert extremt renrasig.
När jag och Pälsboll går förbi ser jag hur den stora svarta hunden blåser upp sig innan den någon sekund senare börjar skälla "voff, voff, voff!" med ett sånt där extremt mörkt och djupt skall, riktigt respektingivande. En sekund senare är den lilla vita jycken på benen, studsar bokstavligt talat jämfota och skriker "vaffvaffvaff!". Det är något av det mesigaste skall jag någonsin hört, jag har hört chihuahuor låta mer skräckinjagande än denna lilla tingest som hoppar upp och ner så det välansade huvudet studsar omkring som om det satt på en fjäder.
Det roligaste i hela situationen är dock det som händer efter att den lilla vita har skällt i någon sekund. Den stora svarta tystnar abrupt, vänder sitt stora huvud mot den lilla och tittar förbryllad på den. Jag är inte den som tycker om att förmänskliga hundar i tid och otid, men jag kan nästan svära på att det som gick genom gigantens huvud när han tittade på den lilla fjantiga vita var "...och hur f*n låter du då?!?". Den stora svarta sätter sig därefter ner och bara tittar fundersamt på den vita som ömsom studsar, ömsom dansar runt, i sin iver att skrämma bort oss.
Den blicken som den stora svarta gav den lilla vita kommer jag nog aldrig att glömma. Jag tror aldrig jag har sett något så talande inom hundvärlden hela mitt liv. Fantastiskt!
När jag och Pälsboll går förbi ser jag hur den stora svarta hunden blåser upp sig innan den någon sekund senare börjar skälla "voff, voff, voff!" med ett sånt där extremt mörkt och djupt skall, riktigt respektingivande. En sekund senare är den lilla vita jycken på benen, studsar bokstavligt talat jämfota och skriker "vaffvaffvaff!". Det är något av det mesigaste skall jag någonsin hört, jag har hört chihuahuor låta mer skräckinjagande än denna lilla tingest som hoppar upp och ner så det välansade huvudet studsar omkring som om det satt på en fjäder.
Det roligaste i hela situationen är dock det som händer efter att den lilla vita har skällt i någon sekund. Den stora svarta tystnar abrupt, vänder sitt stora huvud mot den lilla och tittar förbryllad på den. Jag är inte den som tycker om att förmänskliga hundar i tid och otid, men jag kan nästan svära på att det som gick genom gigantens huvud när han tittade på den lilla fjantiga vita var "...och hur f*n låter du då?!?". Den stora svarta sätter sig därefter ner och bara tittar fundersamt på den vita som ömsom studsar, ömsom dansar runt, i sin iver att skrämma bort oss.
Den blicken som den stora svarta gav den lilla vita kommer jag nog aldrig att glömma. Jag tror aldrig jag har sett något så talande inom hundvärlden hela mitt liv. Fantastiskt!
söndag 29 maj 2011
29/5:1
Kostrådgivare, coach och taktil massör är jag redan men det sägs att det är bra att ha flera ben att stå på. Jag hoppas att det stämmer för nu har jag en ny utbildning på g! Hudvårds- och spaterapeut blir jag den här gången och när jag är klar med utbildningen kan jag, såvitt jag inte drabbas av akut inlärningsförlamning, utföra följande:
* Lymfriktig ansikts-, dekolletage- och nackmassage
* "Vanlig" rygg- och nackmassage
* Akupressurmassage
* Hudvård och klassisk ansiktsbehandling
* Hudanalyser, både manuella och med hudanalysmaskin
* C-vitamin- och havtornsbehandling
* Hudvård med alg-, ler- choklad/kaffe - och vitaminmasker
* Arbete med infraröd värmelampa, vapozon, lupplampa och sterilisator
* Terapeutiska specialmasker
* Salongsbehandlingar med antiage-krämer, serum och masker
* Portömning
* Färgning av fransar och bryn
* Vaxning av ansiktet
* Plockning och formning av ögonbryn
* Permanent ögonfransböjning
* Kosmetiskt ansiktslyft
* Galvanisk strömbehandling
* Microneeding, även kallat nålning
* Kunskap om arbete med diverse maskiner för portömning, hudslipning och annat smått och gott
* Makeup till vardag och fest (Ska verkligen Sveriges minst konstnärliga person jobba med det? Nope.)
* Färglära i teori och praktik
* Manikyr samt laga och förstärka naglar, lackning, filning, polering och dekorering
* Minx (en folieteknik för naglar och händer)
* Varm och kall vaxning av ben, bikinisnitt, armhålor, rygg och armar samt brasiliansk vaxning (!)
* SPA-massage från topp till tå
* SPA-ansiktskurer
* Aroma- och kurbad
* Choklad- och aromamassage
* Choklad-, kaffe- och aromainpackning
* Kroppspeeling och skrubb
* Inpackningar med lera och alger
* Kosmetisk fotvård samt klippning och filning av naglar, fotpeeling och att lösa förhårdnader
* Fot- och vadmassage
* Oljeinpackning och inpackning med choklad, alger och lera
Utöver det läser jag även 320 poäng basmedicin, vilket är lika mycket som man läser på en undersköterskeutbildning.
Ni som bor i södra Skåne kan redan nu börja förbereda er på att jag har måååånga praktiktimmar att ta mig igenom och därför kommer det att finnas en uppsjö av billiga elevbehandlingar hos mig senare höst för er och alla ni känner. Vad sägs om det?
* Lymfriktig ansikts-, dekolletage- och nackmassage
* "Vanlig" rygg- och nackmassage
* Akupressurmassage
* Hudvård och klassisk ansiktsbehandling
* Hudanalyser, både manuella och med hudanalysmaskin
* C-vitamin- och havtornsbehandling
* Hudvård med alg-, ler- choklad/kaffe - och vitaminmasker
* Arbete med infraröd värmelampa, vapozon, lupplampa och sterilisator
* Terapeutiska specialmasker
* Salongsbehandlingar med antiage-krämer, serum och masker
* Portömning
* Färgning av fransar och bryn
* Vaxning av ansiktet
* Plockning och formning av ögonbryn
* Permanent ögonfransböjning
* Kosmetiskt ansiktslyft
* Galvanisk strömbehandling
* Microneeding, även kallat nålning
* Kunskap om arbete med diverse maskiner för portömning, hudslipning och annat smått och gott
* Makeup till vardag och fest (Ska verkligen Sveriges minst konstnärliga person jobba med det? Nope.)
* Färglära i teori och praktik
* Manikyr samt laga och förstärka naglar, lackning, filning, polering och dekorering
* Minx (en folieteknik för naglar och händer)
* Varm och kall vaxning av ben, bikinisnitt, armhålor, rygg och armar samt brasiliansk vaxning (!)
* SPA-massage från topp till tå
* SPA-ansiktskurer
* Aroma- och kurbad
* Choklad- och aromamassage
* Choklad-, kaffe- och aromainpackning
* Kroppspeeling och skrubb
* Inpackningar med lera och alger
* Kosmetisk fotvård samt klippning och filning av naglar, fotpeeling och att lösa förhårdnader
* Fot- och vadmassage
* Oljeinpackning och inpackning med choklad, alger och lera
Utöver det läser jag även 320 poäng basmedicin, vilket är lika mycket som man läser på en undersköterskeutbildning.
Ni som bor i södra Skåne kan redan nu börja förbereda er på att jag har måååånga praktiktimmar att ta mig igenom och därför kommer det att finnas en uppsjö av billiga elevbehandlingar hos mig senare höst för er och alla ni känner. Vad sägs om det?
lördag 28 maj 2011
28/5:1
Bortskänkes:
*En dubbelsäng i furu. Ser inte mycket ut för världen men verkar vara i prima skick. Möjligtvis är ena sidan lite skavd. Två madrasser medföljer, men av hygienskäl bör de troligtvis inte användas.
*Säten och annan bilinredning. Ser helt okej ut, dock inte den snyggaste inredningen världen har skådat. Okänt vilket bilmärke de hör till, troligtvis en bil av mindre storlek. Kräver lite torktid innan användning men fyller säkert därefter sin funktion.
Både säng och bilinredning finns slängda i skogen vid Tingvalla i Åstorp. Bortskänkes mot avhämtning. Hör av er för vägbeskrivning.
*En dubbelsäng i furu. Ser inte mycket ut för världen men verkar vara i prima skick. Möjligtvis är ena sidan lite skavd. Två madrasser medföljer, men av hygienskäl bör de troligtvis inte användas.
*Säten och annan bilinredning. Ser helt okej ut, dock inte den snyggaste inredningen världen har skådat. Okänt vilket bilmärke de hör till, troligtvis en bil av mindre storlek. Kräver lite torktid innan användning men fyller säkert därefter sin funktion.
Både säng och bilinredning finns slängda i skogen vid Tingvalla i Åstorp. Bortskänkes mot avhämtning. Hör av er för vägbeskrivning.
fredag 27 maj 2011
27/5:1
Jägersro Galoppbana i Malmö söker just nu en galopptränare. En galopptränare, vad kan en sådan tänkas göra? Förmodligen träna professionella galopphästar. Hästarnas omvårdnad och väl och ve sköts nog av vanliga hästskötare. Så, att rida, lägga upp träningsprogram för hästarna och se till att de utvecklas som de ska, vad kan det krävas för egenskaper, erfarenheter och kvalifikationer för det? I Majsans hjärna är det att kunna rida (såklart!), att ha erfarenhet av galoppbranschen och att ha en relevant utbildning inom hippologi. Det måste finnas hur många hästmänniskor som helst som är intresserade av och har kunskaper nog för att kunna söka tjänsten. Trodde jag. Så fel jag hade. Här är annonsen:
"Vi söker nu en licensierad proffessionell galopphästtränare. Du som söker måste ha internationell erfarenhet med goda resultat i listed och grupplöpningar och varit licensinnehavare i minst 7 år. Goda språkkunskaper krävs i engelska och portugisiska. Franska är meriterande. Körkort är ett krav."
Du ska alltså inte bara vara intresserad av hästar och hästsport, du ska även vara licensierad och ha internationell erfarenhet och bra resultat i tävlingar. Hur många innehavare av licens inom en så smal och nischad inriktning som galopphästträning finns det över huvud taget i det här landet? Att därefter ha haft denna licensiering i minst sju år? Sju år?!? Vad är det för magiskt med just sju år? Språkkunskaper i engelska, portugisiska och franska? Jahaja, det har ju var och varannan människa. Speciellt portugisiska är ju verkligen ett språk som kreti och pleti kan som rinnande vatten...
Jag är lite lockad att ringa till galoppbanan om någon månad och fråga hur många ansökningar de har fått in som faktiskt kommer från någon som kan bli aktuell för tjänsten. Min gissning är absolut max en (1). Något säger mig att de redan nu har namnet på personen, för den där annonsen känns riktad till en speciell människa som de redan känner till. Hoppas h*n hör av sig till dem för annars tror jag att Jägersro Galoppbana får problem att hitta någon som passar in. "Think outside the box" kan kanske vara något att tänka på för rekryterarna annars. Hur som helst, hoppas de hittar vad de söker. Lycka till Jägersro!
onsdag 25 maj 2011
25/5:2
Jag har skrivit här innan om att jag gärna avsäger mig snö och kyla. För en stund sedan läste jag följande inlägg i en tråd på ett forum som egentligen handlar om något helt annat än väder och klimat:
"Personligen avskyr jag vintern & mörkret, vill inte se snö på vykort ens! Fick jag tag på Kung Bore, skulle jag sätta ett saltskott i röven på gubb*** så han inte slutade springa förrän han kom till Antarktis. Där kan han dansa hula-hula med pingu & gänget bäst han vill!"
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!
"Personligen avskyr jag vintern & mörkret, vill inte se snö på vykort ens! Fick jag tag på Kung Bore, skulle jag sätta ett saltskott i röven på gubb*** så han inte slutade springa förrän han kom till Antarktis. Där kan han dansa hula-hula med pingu & gänget bäst han vill!"
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!
tisdag 24 maj 2011
24/5:2
Det är något lurigt med Pälsboll. Han har under tidigare år aldrig brytt sig om andra hundar. Han har helt enkelt ignorerat dem så länge det inte har handlat om en extremt snygg tik (läs: löptik) eller en byracka till hund som har morrat på honom. Då har han morrat tillbaka, mest för sakens skull. Men nu, nu har det hänt något!
Plötsligt är alla tikar fullständigt dööööösnygga och väl värda att ta en svängom med, gärna så att koppel och grejer snor in sig i varandra. Jyckar av hankön göre sig dock icke besvär för dem är Pälsboll inte ett dugg intresserad av. "Bry er inte om mig så bryr jag mig inte om er!" har varit hans inställning till allt på fyra ben med en dingelidong mellan två av dem sedan han kom på den briljanta idén att spana på alla tikar. Har en herrhund trots det försökt sig på att säga goddag har Pälsboll bestämt talat om att det inte kommer på fråga. Men nu, nu har det hänt något!
På kvällspromenaden i skogen idag dök det upp något hårigt och fyrbent med långa öron och lekfull blick. Långöras husse verkade inte direkt avigt inställd till en hälsningsceremoni och Pälsboll viftade glatt och lyckligt på svansen samtidigt som han rusade fram och skakade tass med den andra vovven. Döm om min förvåning när jag inser att Långöra antingen har en extremt stor spene som dessutom är helt felplacerad på hennes kropp, alternativt inte alls är en hon. "Ehm, det där är ingen tik va?" hasplar Majsan förskräckt ur sig. "Nä, det är en gammal farbror" svarar farbrorn som håller i snöret. Sedärja, Pälsboll dansar glatt runt och snurrar in sig i en annan farbror. Mycket märkligt och en klar ögonbrynshöjare för min del. Vad i hela friden är det frågan om?!?
Plötsligt är alla tikar fullständigt dööööösnygga och väl värda att ta en svängom med, gärna så att koppel och grejer snor in sig i varandra. Jyckar av hankön göre sig dock icke besvär för dem är Pälsboll inte ett dugg intresserad av. "Bry er inte om mig så bryr jag mig inte om er!" har varit hans inställning till allt på fyra ben med en dingelidong mellan två av dem sedan han kom på den briljanta idén att spana på alla tikar. Har en herrhund trots det försökt sig på att säga goddag har Pälsboll bestämt talat om att det inte kommer på fråga. Men nu, nu har det hänt något!
På kvällspromenaden i skogen idag dök det upp något hårigt och fyrbent med långa öron och lekfull blick. Långöras husse verkade inte direkt avigt inställd till en hälsningsceremoni och Pälsboll viftade glatt och lyckligt på svansen samtidigt som han rusade fram och skakade tass med den andra vovven. Döm om min förvåning när jag inser att Långöra antingen har en extremt stor spene som dessutom är helt felplacerad på hennes kropp, alternativt inte alls är en hon. "Ehm, det där är ingen tik va?" hasplar Majsan förskräckt ur sig. "Nä, det är en gammal farbror" svarar farbrorn som håller i snöret. Sedärja, Pälsboll dansar glatt runt och snurrar in sig i en annan farbror. Mycket märkligt och en klar ögonbrynshöjare för min del. Vad i hela friden är det frågan om?!?
24/5:1
Ängelholm-Malmö. Ankomst 08.05 säger min GPS.
07.52: På E6 ungefär i höjd med Lund blir det i stort sett stopp på vägen. Olycka? Vägarbete? Trafiken kör i snigelfart, framför mig en lyxig Lexus, bakom mig en väldigt sportig Porsche och jämte mig i vänsterfilen kryper en sådan där ny, fin och dyr Audi fram. Vi smälter in bra, jag och Pälsboll i fina Silverpärlan. Men vad är det nu som har hänt på vägen? Varför är det nästan stopp? Just det ja, vi är på väg till Malmö i rusningstrafik. Ingen olycka och inget vägarbete (tack och lov!) utan bara en massa utsocknes folk som ska in till storstaden för att slita för brödfödan och för att kunna finansiera sina nya motorbåtar och sommarhuset i skärgården. Så amatörmässigt av mig att inte tänka på det innan jag åkte hemifrån.
08.10: Inre Ringvägen i höjd med Rosengård och här är det faktiskt ett vägarbete. Ett vägarbete, en tvåfilig motorväg och en påfart på samma gång. "Tillämpa blixtlåsprincipen" står det på en skylt med en pedagogiskt förklarande ritning under. Jo, jag tackar jag. Medan jag tar mig framåt oändligt långsamt och släpper in en bil från påfarten framför mig passar jag på att byta kanal på radion. "...trafiken i Malmö flyter på men vi vill påminna er om vägarbetet i höjd med trafikplats Rosengård där det är risk för köbildning.." No shit? Tack för heads up.
08.23: "Ankommer målet på vänster sida". Nej, jag har inte ljudet på på min GPS men om jag hade haft det är det så det hade låtit.
Nåväl, nu är kontraktet på nya lägenheten skrivet och jag har tagit mig hem utan att fastna i vad som på radion beskrevs som "poliskontroller av förare och fordon på E6 i Helsingborg". En koppe kaffe eller två, ett snabbt klädbyte och iväg till jobb. So long!
07.52: På E6 ungefär i höjd med Lund blir det i stort sett stopp på vägen. Olycka? Vägarbete? Trafiken kör i snigelfart, framför mig en lyxig Lexus, bakom mig en väldigt sportig Porsche och jämte mig i vänsterfilen kryper en sådan där ny, fin och dyr Audi fram. Vi smälter in bra, jag och Pälsboll i fina Silverpärlan. Men vad är det nu som har hänt på vägen? Varför är det nästan stopp? Just det ja, vi är på väg till Malmö i rusningstrafik. Ingen olycka och inget vägarbete (tack och lov!) utan bara en massa utsocknes folk som ska in till storstaden för att slita för brödfödan och för att kunna finansiera sina nya motorbåtar och sommarhuset i skärgården. Så amatörmässigt av mig att inte tänka på det innan jag åkte hemifrån.
08.10: Inre Ringvägen i höjd med Rosengård och här är det faktiskt ett vägarbete. Ett vägarbete, en tvåfilig motorväg och en påfart på samma gång. "Tillämpa blixtlåsprincipen" står det på en skylt med en pedagogiskt förklarande ritning under. Jo, jag tackar jag. Medan jag tar mig framåt oändligt långsamt och släpper in en bil från påfarten framför mig passar jag på att byta kanal på radion. "...trafiken i Malmö flyter på men vi vill påminna er om vägarbetet i höjd med trafikplats Rosengård där det är risk för köbildning.." No shit? Tack för heads up.
08.23: "Ankommer målet på vänster sida". Nej, jag har inte ljudet på på min GPS men om jag hade haft det är det så det hade låtit.
Nåväl, nu är kontraktet på nya lägenheten skrivet och jag har tagit mig hem utan att fastna i vad som på radion beskrevs som "poliskontroller av förare och fordon på E6 i Helsingborg". En koppe kaffe eller två, ett snabbt klädbyte och iväg till jobb. So long!
måndag 23 maj 2011
23/5:1
Vissa dagar när fantasimätaren står på noll och hjärnan mest beter sig som en grå livlös klump som mödosamt och endast i nödfall registrerar vad som händer i omgivningen, kan det vara bra att ha ett lagom förnumstigt citat eller ordspråk eller annat tänkvärt att copypastea istället för att själv hitta på något vettigt att skriva. Idag är en sådan dag. Här kommer därför ett citat eller ordspråk eller annat tänkvärt:
söndag 22 maj 2011
22/5:2
Igår hörde jag något på tv som var intressant. Om det är sant eller en gammal myt vet jag inte, men om det är sant är det faktiskt lite kul. Det handlar om varför ananas heter ananas på svenska.
De flesta frukter (och mycket annat) har svenska namn som påminner om spanska, italienska, franska eller engelska, alltså andra latinska språk, men just ananas heter inte något liknande på de språken. Anledningen till detta ska tydligen vara att när man började importera ananas till Sverige gjorde man det tillsammans med bananer, eftersom de lever i samma klimat och ofta på närliggande odlingar. De packade ananasen i banankartonger och levererade dem tillsammans med bananerna. Eftersom vi här uppe i Norden, som inte tidigare hade sett en ananas och inte hade något namn på denna märkliga skapelse, inte skulle tro att det var en udda form av banan vi fick skickat till oss (det står ju "bananas" på kartongerna oavsett vad som finns i) strök man hel enkelt över bokstaven b på lådorna om det var ananas i. Vad är då kvar av ordet bananas? Just det, ananas. Ett nytt svenskt ord var fött. Tadaa!
De flesta frukter (och mycket annat) har svenska namn som påminner om spanska, italienska, franska eller engelska, alltså andra latinska språk, men just ananas heter inte något liknande på de språken. Anledningen till detta ska tydligen vara att när man började importera ananas till Sverige gjorde man det tillsammans med bananer, eftersom de lever i samma klimat och ofta på närliggande odlingar. De packade ananasen i banankartonger och levererade dem tillsammans med bananerna. Eftersom vi här uppe i Norden, som inte tidigare hade sett en ananas och inte hade något namn på denna märkliga skapelse, inte skulle tro att det var en udda form av banan vi fick skickat till oss (det står ju "bananas" på kartongerna oavsett vad som finns i) strök man hel enkelt över bokstaven b på lådorna om det var ananas i. Vad är då kvar av ordet bananas? Just det, ananas. Ett nytt svenskt ord var fött. Tadaa!
22/5:1
Lång dag med massor av folk på jobb igår och min hjärna var mer än lovligt mosig och degig när jag sent omsider kom hem på kvällen. Efter att snabbt ha luftat både min och hyresvärdens hund och därefter kastat i mig lite mat var det dags att socialiserar med MrT och nu, efter en välbehövlig sovmorgon och en aningen för stor frukost, är det dags att styra upp den här dagen och ta mig iväg för en långpromenad och socialisering med nästa person, i det här fallet A2. Allt detta till den sociala Pälsbolls stora förtjusning. Hans lycka vet verkligen inga gränser när han inser att han får umgås med någon annan än mig en stund.
Men, det ska erkännas, han stirrade riktigt surt på oss igår kväll när han insåg att det inte skulle hända något roligare än att Majsan och MrT låg i soffan och tittade på film. Pälsboll förstår inte poängen med det. Varför titta på en fyrkantig låda när vi hade kunnat leka med honom eller helt enkelt proppat honom full med smaskigt godis? Kanske lagt ett skojigt spår i skogen eller byggt ihop en agilitybana mitt i natten? Hur kan man inte prioritera en sådan sak? Av hans tidvis mörka blick att döma är det helt klart över hans förstånd.
Oh, the joy of being a dog...
Men, det ska erkännas, han stirrade riktigt surt på oss igår kväll när han insåg att det inte skulle hända något roligare än att Majsan och MrT låg i soffan och tittade på film. Pälsboll förstår inte poängen med det. Varför titta på en fyrkantig låda när vi hade kunnat leka med honom eller helt enkelt proppat honom full med smaskigt godis? Kanske lagt ett skojigt spår i skogen eller byggt ihop en agilitybana mitt i natten? Hur kan man inte prioritera en sådan sak? Av hans tidvis mörka blick att döma är det helt klart över hans förstånd.
Oh, the joy of being a dog...
fredag 20 maj 2011
20/5:1
Just precis idag är det 13 år sedan jag tog körkort. Hurra för mig!
Eller vid närmare eftertanke, hurra? 13 år? En halv evighet ju! Jag håller visst på att bli gammal på riktigt. Oj...
Eller vid närmare eftertanke, hurra? 13 år? En halv evighet ju! Jag håller visst på att bli gammal på riktigt. Oj...
torsdag 19 maj 2011
19/5:1
Med risk för att verka tjatig: "När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt."
Nu var det lätt, alltså måste det vara rätt. Lägenheten är min. Happy!
Nu var det lätt, alltså måste det vara rätt. Lägenheten är min. Happy!
onsdag 18 maj 2011
18/5:1
Idag har Majsan blivit förärad ett passerkort till det Fort Knox-liknande komplex som extrajobbet huserar i. Yay! Följden av det? Säkert tio minuters senare avfärd hemifrån på morgonen eftersom hon varken behöver bli insläppt av vakten i huvudentrén eller se till att vara i tid för att hänga på någon fastanställd som har passerkort för att komma vidare in till rätt plats i byggnaden. Fantastiskt hur lite man kan bli glad för om man är en morgontrött liten Majsan!
tisdag 17 maj 2011
17/5:1
Det går ett program som heter "Fyra bröllop" på Tv4 på vardagskvällarna. Varje vecka är det fyra (blivande) brudar som går på varandras bröllop och betygsätter dem. Den som fått högst poäng i slutet av veckan vinner en smekmånad i Karibien. Programmet brukar sammanfalla med att jag sitter och äter och det är en perfekt underhållning att käka till. Lagom sevärt och lagom intetsägande.
Idag var det en tjej från Borås som gifte sig. Jag kände inte igen henne men jag spanade förstås ganska intensivt bland gästerna för att se om jag åtminstone såg någon bekant, men icke. De gifte sig i Ramnakyrkan (jodå, där har jag varit ett antal gånger) och det var fint och sådär, men det var festen efteråt som blev kvällens stora grej för min del. De hade den i sportstugan på Sjöbovallen.
Sjöbovallen ligger ett par minuters gångväg rakt ner i skogen nedanför lägenheten som jag hade i 10 år. Den där stugan och fotbollsplanen gick jag förbi i stort sett varje dag under flera år, båda hundarna är uppväxta med dagliga promenader där och den fotbollsplanen har jag använt åtskilliga timmar för att träna allt möjligt med jyckarna. Där har jag joggat, promenerat, halkat. Frusit, svettats och blåst omkull.
Det är inte ofta jag känner saknad efter Borås nu för tiden, inte ens när jag är där, men bilderna från Sjöbovallen gjorde riktigt ont. Det högg verkligen i hjärtat när jag såg dem och jag blev riktigt omskakad. Det var länge sedan sist, men ikväll kände jag att jag vill flytta "hem" igen. Jag vet att det går över och i morgon känns det troligtvis inte alls aktuellt längre, men just precis nu vill jag inget hellre än att trava upp i "min" trappuppgång, låsa upp "min" dörr och kliva in "min" gamla lägenhet, krypa upp i min gamla soffa och glo på min tv medan Pälsboll filosoferar över livet ute på balkongen.
Men min gamla lägenhet är inte min längre och Borås är inte min hemstad. Kan inte hjärtat förstå det?
Idag var det en tjej från Borås som gifte sig. Jag kände inte igen henne men jag spanade förstås ganska intensivt bland gästerna för att se om jag åtminstone såg någon bekant, men icke. De gifte sig i Ramnakyrkan (jodå, där har jag varit ett antal gånger) och det var fint och sådär, men det var festen efteråt som blev kvällens stora grej för min del. De hade den i sportstugan på Sjöbovallen.
Sjöbovallen ligger ett par minuters gångväg rakt ner i skogen nedanför lägenheten som jag hade i 10 år. Den där stugan och fotbollsplanen gick jag förbi i stort sett varje dag under flera år, båda hundarna är uppväxta med dagliga promenader där och den fotbollsplanen har jag använt åtskilliga timmar för att träna allt möjligt med jyckarna. Där har jag joggat, promenerat, halkat. Frusit, svettats och blåst omkull.
Det är inte ofta jag känner saknad efter Borås nu för tiden, inte ens när jag är där, men bilderna från Sjöbovallen gjorde riktigt ont. Det högg verkligen i hjärtat när jag såg dem och jag blev riktigt omskakad. Det var länge sedan sist, men ikväll kände jag att jag vill flytta "hem" igen. Jag vet att det går över och i morgon känns det troligtvis inte alls aktuellt längre, men just precis nu vill jag inget hellre än att trava upp i "min" trappuppgång, låsa upp "min" dörr och kliva in "min" gamla lägenhet, krypa upp i min gamla soffa och glo på min tv medan Pälsboll filosoferar över livet ute på balkongen.
Men min gamla lägenhet är inte min längre och Borås är inte min hemstad. Kan inte hjärtat förstå det?
måndag 16 maj 2011
16/5:1
Det här är märkligt. Det regnar ute och ändå travade jag glatt omkring med Pälsboll i skogen tills han, lerig och genomblöt, mer eller mindre vägrade att gå längre utan bestämt svansade iväg i riktning mot bilen. Jag däremot hade lätt kunnat gå ett par timmar till. I regn! Alla vet att Majsan hatar regn!
Något är definitivt väldigt fel. Antingen är jag sjuk eller så har något förändrats. Spooky.
Något är definitivt väldigt fel. Antingen är jag sjuk eller så har något förändrats. Spooky.
söndag 15 maj 2011
15/5:4
Ibland kommer jag på hur gott det är med riktig mat. Gångerna jag lagar det nu för tiden är lätträknade för jag, precis som så många andra, tycker det är ganska tråkigt att laga mat enbart till mig själv. Oftast blir det sallad både till lunch på jobb och middag hemma. Det är så enkelt, bara att skära ner ett gäng växter i olika färger i mindre bitar och kasta i lite oliver, kallrökt lax eller lufttorkad skinka och någon ost, oftast feta eller halloumi. Klart! Jag skulle kunna leva på mina sallader för jag tycker verkligen om dem, men ibland kan jag sakna "riktig" lagad mat.
När det för någon timme sedan var dags för att fixa till något att lugna magen med hittade jag lite grejer i kylskåpet som någon akut behövde göra något med. Eftersom den enda "någon" här (förutom jag) är Pälsboll, fann jag mig i situationen och började mentalt pussla ihop något potentiellt ätbart. Kycklingklubbor som jag köpte för halva priset igår. Broccoli som började se mer än lovligt deppig ut. Cheddarost som jag köpte löjligt billigt idag. Några ensamma små champinjoner hittade jag också långt in på en hylla. Resultatet av detta, med lite hjälp från diverse basvaror, blev ugnsgrillad kyckling med svampgräddsås och broccoligratäng med massor av ost. Massor av smör, massor av vispgrädde och massor av ost kan verkligen göra underverk med vilka ledsna matvaror som helst. Lite kryddor på det och saken är biff.
Pälsboll tittar för övrigt just nu upp från gratängformarna som för tillfället står på golvet, slickar bort gräddsås från nosen och instämmer lyckligt i vad jag just skrev.
Mätt och belåten och allmänt nöjd med att ha återupptäckt varför jag alltid har tyckt om att laga mat tänkte jag nu fixa till morgondagens lunch. Vad det blir? Laxsallad...
När det för någon timme sedan var dags för att fixa till något att lugna magen med hittade jag lite grejer i kylskåpet som någon akut behövde göra något med. Eftersom den enda "någon" här (förutom jag) är Pälsboll, fann jag mig i situationen och började mentalt pussla ihop något potentiellt ätbart. Kycklingklubbor som jag köpte för halva priset igår. Broccoli som började se mer än lovligt deppig ut. Cheddarost som jag köpte löjligt billigt idag. Några ensamma små champinjoner hittade jag också långt in på en hylla. Resultatet av detta, med lite hjälp från diverse basvaror, blev ugnsgrillad kyckling med svampgräddsås och broccoligratäng med massor av ost. Massor av smör, massor av vispgrädde och massor av ost kan verkligen göra underverk med vilka ledsna matvaror som helst. Lite kryddor på det och saken är biff.
Pälsboll tittar för övrigt just nu upp från gratängformarna som för tillfället står på golvet, slickar bort gräddsås från nosen och instämmer lyckligt i vad jag just skrev.
Mätt och belåten och allmänt nöjd med att ha återupptäckt varför jag alltid har tyckt om att laga mat tänkte jag nu fixa till morgondagens lunch. Vad det blir? Laxsallad...
15/5:3
Ibland undrar jag om det är mig eller andra det är fel på. I det här fallet innefattar ordet "andra" de människor som fixar layouter och sånt. Är det de som kallas AD?
Jag satt och ögnade igenom Aftonbladet nyss och i högerkolumnen dyker det upp en sån där ruta som ger sken av att vara en artikel men i själva verket är reklam. Jag läste rubriken och såg bilden som illustrerar texten och nu måste jag fråga er, är inte det här en väldigt konstig och icke representativ bild för ämnet det handlar om? Titta här!
Oavsett vilket så lyckades personen (ADn?) med det h*n är anställd för att göra. Att skapa en annons som drar ögonen till sig och får folk att klicka på länken. "Folk" som i det här fallet är jag. Guilty as charged.
Jag satt och ögnade igenom Aftonbladet nyss och i högerkolumnen dyker det upp en sån där ruta som ger sken av att vara en artikel men i själva verket är reklam. Jag läste rubriken och såg bilden som illustrerar texten och nu måste jag fråga er, är inte det här en väldigt konstig och icke representativ bild för ämnet det handlar om? Titta här!
Oavsett vilket så lyckades personen (ADn?) med det h*n är anställd för att göra. Att skapa en annons som drar ögonen till sig och får folk att klicka på länken. "Folk" som i det här fallet är jag. Guilty as charged.
15/5:1
Efter att min hjärna arbetat övertid sedan igår morse genom att älta, analysera och fundera fick jag något slags genombrott här för en stund sedan. Frustrationen bubblade över och jag ville bara dunka huvudet i väggen av ren irritation över min obeslutsamhet. Den obeslutsamhet som förresten var grunden till att jag blev jag kallad ambivalent två gånger av två olika personer under gårdagen. Grrr...
Hur som helst, jag ville som sagt bara dunka huvudet i väggen och tänkte irriterat att jag verkligen önskade att någon talade om för mig hur jag ska göra så att jag inte behöver lägga mer energi på det här. En mikrosekund efter att den tanken flugit genom mitt huvud insåg jag att jag skulle bli skitsur på en person som bestämde ett av alternativen åt mig, samtidigt som en person som hade valt det andra alternativet skulle komma betydligt mer lindrigt undan.
"Det låter som att du redan har bestämt dig" skrev herr H till mig igår. "Nej, verkligen inte" svarade jag. Undrar om inte herr H hade rätt trots allt. Igen. F*n.
Hur som helst, jag ville som sagt bara dunka huvudet i väggen och tänkte irriterat att jag verkligen önskade att någon talade om för mig hur jag ska göra så att jag inte behöver lägga mer energi på det här. En mikrosekund efter att den tanken flugit genom mitt huvud insåg jag att jag skulle bli skitsur på en person som bestämde ett av alternativen åt mig, samtidigt som en person som hade valt det andra alternativet skulle komma betydligt mer lindrigt undan.
"Det låter som att du redan har bestämt dig" skrev herr H till mig igår. "Nej, verkligen inte" svarade jag. Undrar om inte herr H hade rätt trots allt. Igen. F*n.
lördag 14 maj 2011
14/5:1
Universum testar mig. Varför?
När tillvaron bråkar med mig försöker jag tänka på det ordspråk som jag skrev ett inlägg om för några dagar sedan (10/5:1): "När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt." Just nu hjälper det mig inte ett dugg. Eller gör det det? Jag ska ta det från början.
Jag får höra från folk lite då och då att jag är obeslutsam, att jag borde ta ett beslut, hålla fast vid det och sedan jobba för att det ska bli så. Jag förstår tanken, men samtidigt är det inte riktigt så jag ser på saken. Jag ser det mer som att jag är flexibel och öppen för förslag.
För att nämna ett exempel har jag från och till under flera års tid sökt lägenhet i Malmö utan att ha lyckats få någon. Jag är medveten om att det är väldigt svårt för de flesta att få lägenhet där, men då är vi tillbaka på ordspråket om att det är lätt om det är rätt. Jag har pratat med några personer som inte alls förstår problemet med att hitta bostad i Malmö, för de har lyckats få tag i det på bara ett par veckor när de bestämde sig för att flytta dit. Som sagt, är det lätt så är det rätt. För min del har det inte varit lätt.
För några veckor sedan var jag trots allt nere i Malmö och tittade på två lägenheter. Eller rättare sagt, jag var i Vellinge och tittade på lägenheter. Den ena ligger mitt i centala Höllviken, men jag misstänkte redan från början att den av olika anledingar inte skulle vara aktuell och det var den inte heller. Den andra lägenheten kändes spontant för liten när jag läste om den men jag tyckte inte att det skadade att ta en titt på den ändå, framför allt då hyran var ganska låg. Jodå, den var liten men ändå byggd på ett vettigt sätt så den skulle vara ganska okej trots sin litenhet. De dagarna jag hade mellan visning och den dag då jag var tvungen att lämna besked ifall jag ville ha lägenheten eller inte var fyllda av något som närmast kan beskrivas som ångest. Fördelar och nackdelar vägdes mot varandra in absurdum. Den är för liten, den har ingen balkong, den ligger lite för avsides. Å andra sidan är den billig, den ligger trots allt bara en mil från Malmö och ett par kilometer från Vellinge centrum och den ligger i ett parkliknande område vilket säkert är lite praktiskt med tanke på Pälsboll. Tanken på att bli sittandes ensam mitt ute på landet, utan hundvakt och utan extrajobb skrämde mig väldigt mycket, samtidigt som "alla" säger till mig att saker och ting blir lättare bara jag är på plats där nere. Det är lättare att hitta en bättre lägenhet när jag redan bor i närheten, det är lättare att hitta extrajobb om jag redan finns på plats i området. Fördelar och nackdelar, för och emot. Svårt. I bokstavligt talat sista sekunden bestämde jag mig för att tacka nej till lägenheten. Vi var sex stycken personer på visningen och jag förutsatte att flera av de övriga skulle tacka ja. Jag ångrade mig flera gånger efter att jag hade skickat mitt "nej tack-mail" men gjort var gjort och jag släppte hela grejen.
Tidigare i veckan, den dagen jag skrev inlägget med lätt/rätt-citatet, blev jag väldigt trött på detta konstanta letande och sökande efter något ganska odefinierbart i form av boende och extrajobb. Trots att mitt nuvarande extrajobb förstör min kropp rent fysiskt bestämde jag mig den dagen i stort sett för att stanna kvar både på jobb och på gården där jag bor nu. Min teamleader berättade nämligen att de nästa vecka ska skicka mig på utbildning för att bli stationschef och jag tänkte att det inte kan skada (mer än fysiskt då) att stanna kvar där ett tag till. Dessutom har jag ju min hyresvärd som tar ut Pälsboll en gång om dagen när jag jobbar och det är guld värt för min del. Det trodde jag i alla fall, tills jag kom hem. Samtidigt som jag rullade in på gården kom även hyresvärden körandes och när jag öppnade min dörr och ropade på Pälsboll för att han skulle komma ut och lätta på trycket lite grann berättade hyresvärden att han hade varit borta hela dagen. Detta var inget han hade berättat för mig i förväg, vilket han brukar göra. Pälsboll hade med andra ord inte varit ute på över tio timmar. Det kändes inte bra alls i hjärtat och jag förbannade hyresvärden lite i det tysta för att han inte hade talat om att han skulle vara borta hela dagen. Ännu värre blev det när jag kom in i min lägenhet. Pälsboll hade både spytt och kissat inne, något han såvitt jag vet inte har gjort sedan han var valp och inte hade blivit rumsren än. Jag vet inte när jag hade så dåligt samvete för något senast. Stackars Pälsboll, han måste ha varit fruktansvärt kissnödig. Min hjärna såg det genast som ett tecken, ett "straff", för att jag i princip hade bestämt mig för att stanna kvar här. Lite som att universum läxade upp mig för att jag hade gett upp.
Dagarna fortsatte att gå och jag sökte lite halvengagerat fler lägenheter i Malmö. Så i torsdags morse kom min teamleader fram till mig och sa att hon och min chef ville ha ett möte med mig efter lunch. Hoppsan, vad hade Majsan nu ställt till med för otyg utan att vara medveten om det? Inget alls, visade det sig. Mötet var en oförberedd intervju för en tjänst som teamleader, en tjänst som jag inte ens har sökt. Osäker på hur jag skulle kunna lösa det med arbetstider och om jag ens tänkte stanna kvar i närheten rent geografiskt bad de mig fundera på hur jag vill ha det och hur jag skulle kunna tänka mig att lägga upp det om det skulle bli aktuellt. De har intervjuat några andra för samma tjänst så det är inte säkert att jag får jobbet oavsett, men jag har ändå funderat på vad jag vill. Jag vet att jag gärna skulle ha jobbet i sig, men hur skulle jag kunna lösa de praktiska delarna? Detta är vad som har snurrat runt i min hjärna sedan i torsdags och jag låg vaken i natt och funderade på hur det här skulle kunna lösas. Så, någon gång vid 2.30-tiden kom jag fram till att jag borde tacka ja till tjänsten om jag fick den och försöka lösa de praktiska problemen så gott det går. Jag har inget som håller fast mig någonstans och lägenhet i Malmö verkar jag ju inte få tag på oavsett, så varför inte ta chansen när jag får den? Det skulle se bra ut i mitt cv att ha haft en sådan tjänst och dessutom skulle det ge en fast summa i plånboken varje månad. Kroppen får helt enkelt försöka hålla ihop trots dåliga skyddskor och betonggolv ett tag till. Däremot tänkte jag se till att hitta ett annat boende, kanske försöka hyra ett litet billigt hus i närheten av jobbet, ge upp planerna på storstad och hitta något lämpligt nära Söderåsen. Det kändes som en okej kompromiss i min lilla hjärna och med den tanken somnade jag till slut.
Morgonen kommer, Majsan skuttar glatt upp ur sängen (hmm, nåja...), sätter i linser, sätter på kaffe, tar en sväng runt gården med Pälsboll, går in och börjar fixa frukost, väcker datorn och ser efter om det har dykt upp några mail under natten. Jodå, det har det. Klockan 04.21 fick jag ett prenumerationsmail på lediga lägenheter i Malmö från företaget som äger den där lilla lägenheten som jag nyss skrev om. Gissa vilken lägenhet det är som de vill tipsa mig om? Just det, ingen av de andra sex spelkulanterna ville uppenbarligen ha den, alternativt blev de inte godkända av hyresvärden. Hoppsan. "När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt." Trycker universum upp den där lägenheten i ansiktet på mig eller vad är det frågan om?
Den dagen jag bestämde mig för att stanna kvar på extrajobbet eftersom jag har rastningshjälp med Pälsboll visar det sig att hundrastaren inte är helt pålitlig. När jag några dagar senare bestämmer mig för att flytta från gården men ändå stanna kvar i området och på jobbet får jag den där lägenheten upptryckt i ansiktet igen. "HALLÅ! VAD HÅLLER DU PÅ MED? SKA DU ALDRIG FÖRSTÅ? RÖR PÅ DIG!" Som sagt, universum testar mig och det känns som att det börjar bli högljutt dessutom.
En sista tanke innan jag avslutar det här virriga maratoninlägget: Det har förekommit en hel del krokiga vägar och plötsliga vändningar i mitt liv, speciellt de senaste åren. Det har tidvis varit svårt och jobbigt, men jag har ändå aldrig ångrat mig. Varje gång det har hänt någonting, nytt boende, nytt jobb, nytt whatever, har jag tänkt att det var tur att jag tog chansen att testa just den grejen för med facit i hand var det ju faktiskt ganska trevligt. Borde jag inte ha lärt mig något av det? Kanske ska jag se möjligheten i att flytta ner även om det är en liten pyttelägenhet. Vad är sannolikheten för att jag skulle ångra mig just den här gången? Är det en möjlighet som jag borde ta eller en alldeles för stor risk att släppa det jag redan har? Ibland önskar jag intensivt att någon bestämde saker och ting åt mig och att jag inte själv behövde ta beslut, ta ansvar och behövde stå för mina val. Är det det som händer nu eller är det bara jag som i ren desperation letar efter tecken? Är det verkligen rätt om det är lätt? Och varför är isåfall beslutet så svårt att ta?
När tillvaron bråkar med mig försöker jag tänka på det ordspråk som jag skrev ett inlägg om för några dagar sedan (10/5:1): "När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt." Just nu hjälper det mig inte ett dugg. Eller gör det det? Jag ska ta det från början.
Jag får höra från folk lite då och då att jag är obeslutsam, att jag borde ta ett beslut, hålla fast vid det och sedan jobba för att det ska bli så. Jag förstår tanken, men samtidigt är det inte riktigt så jag ser på saken. Jag ser det mer som att jag är flexibel och öppen för förslag.
För att nämna ett exempel har jag från och till under flera års tid sökt lägenhet i Malmö utan att ha lyckats få någon. Jag är medveten om att det är väldigt svårt för de flesta att få lägenhet där, men då är vi tillbaka på ordspråket om att det är lätt om det är rätt. Jag har pratat med några personer som inte alls förstår problemet med att hitta bostad i Malmö, för de har lyckats få tag i det på bara ett par veckor när de bestämde sig för att flytta dit. Som sagt, är det lätt så är det rätt. För min del har det inte varit lätt.
För några veckor sedan var jag trots allt nere i Malmö och tittade på två lägenheter. Eller rättare sagt, jag var i Vellinge och tittade på lägenheter. Den ena ligger mitt i centala Höllviken, men jag misstänkte redan från början att den av olika anledingar inte skulle vara aktuell och det var den inte heller. Den andra lägenheten kändes spontant för liten när jag läste om den men jag tyckte inte att det skadade att ta en titt på den ändå, framför allt då hyran var ganska låg. Jodå, den var liten men ändå byggd på ett vettigt sätt så den skulle vara ganska okej trots sin litenhet. De dagarna jag hade mellan visning och den dag då jag var tvungen att lämna besked ifall jag ville ha lägenheten eller inte var fyllda av något som närmast kan beskrivas som ångest. Fördelar och nackdelar vägdes mot varandra in absurdum. Den är för liten, den har ingen balkong, den ligger lite för avsides. Å andra sidan är den billig, den ligger trots allt bara en mil från Malmö och ett par kilometer från Vellinge centrum och den ligger i ett parkliknande område vilket säkert är lite praktiskt med tanke på Pälsboll. Tanken på att bli sittandes ensam mitt ute på landet, utan hundvakt och utan extrajobb skrämde mig väldigt mycket, samtidigt som "alla" säger till mig att saker och ting blir lättare bara jag är på plats där nere. Det är lättare att hitta en bättre lägenhet när jag redan bor i närheten, det är lättare att hitta extrajobb om jag redan finns på plats i området. Fördelar och nackdelar, för och emot. Svårt. I bokstavligt talat sista sekunden bestämde jag mig för att tacka nej till lägenheten. Vi var sex stycken personer på visningen och jag förutsatte att flera av de övriga skulle tacka ja. Jag ångrade mig flera gånger efter att jag hade skickat mitt "nej tack-mail" men gjort var gjort och jag släppte hela grejen.
Tidigare i veckan, den dagen jag skrev inlägget med lätt/rätt-citatet, blev jag väldigt trött på detta konstanta letande och sökande efter något ganska odefinierbart i form av boende och extrajobb. Trots att mitt nuvarande extrajobb förstör min kropp rent fysiskt bestämde jag mig den dagen i stort sett för att stanna kvar både på jobb och på gården där jag bor nu. Min teamleader berättade nämligen att de nästa vecka ska skicka mig på utbildning för att bli stationschef och jag tänkte att det inte kan skada (mer än fysiskt då) att stanna kvar där ett tag till. Dessutom har jag ju min hyresvärd som tar ut Pälsboll en gång om dagen när jag jobbar och det är guld värt för min del. Det trodde jag i alla fall, tills jag kom hem. Samtidigt som jag rullade in på gården kom även hyresvärden körandes och när jag öppnade min dörr och ropade på Pälsboll för att han skulle komma ut och lätta på trycket lite grann berättade hyresvärden att han hade varit borta hela dagen. Detta var inget han hade berättat för mig i förväg, vilket han brukar göra. Pälsboll hade med andra ord inte varit ute på över tio timmar. Det kändes inte bra alls i hjärtat och jag förbannade hyresvärden lite i det tysta för att han inte hade talat om att han skulle vara borta hela dagen. Ännu värre blev det när jag kom in i min lägenhet. Pälsboll hade både spytt och kissat inne, något han såvitt jag vet inte har gjort sedan han var valp och inte hade blivit rumsren än. Jag vet inte när jag hade så dåligt samvete för något senast. Stackars Pälsboll, han måste ha varit fruktansvärt kissnödig. Min hjärna såg det genast som ett tecken, ett "straff", för att jag i princip hade bestämt mig för att stanna kvar här. Lite som att universum läxade upp mig för att jag hade gett upp.
Dagarna fortsatte att gå och jag sökte lite halvengagerat fler lägenheter i Malmö. Så i torsdags morse kom min teamleader fram till mig och sa att hon och min chef ville ha ett möte med mig efter lunch. Hoppsan, vad hade Majsan nu ställt till med för otyg utan att vara medveten om det? Inget alls, visade det sig. Mötet var en oförberedd intervju för en tjänst som teamleader, en tjänst som jag inte ens har sökt. Osäker på hur jag skulle kunna lösa det med arbetstider och om jag ens tänkte stanna kvar i närheten rent geografiskt bad de mig fundera på hur jag vill ha det och hur jag skulle kunna tänka mig att lägga upp det om det skulle bli aktuellt. De har intervjuat några andra för samma tjänst så det är inte säkert att jag får jobbet oavsett, men jag har ändå funderat på vad jag vill. Jag vet att jag gärna skulle ha jobbet i sig, men hur skulle jag kunna lösa de praktiska delarna? Detta är vad som har snurrat runt i min hjärna sedan i torsdags och jag låg vaken i natt och funderade på hur det här skulle kunna lösas. Så, någon gång vid 2.30-tiden kom jag fram till att jag borde tacka ja till tjänsten om jag fick den och försöka lösa de praktiska problemen så gott det går. Jag har inget som håller fast mig någonstans och lägenhet i Malmö verkar jag ju inte få tag på oavsett, så varför inte ta chansen när jag får den? Det skulle se bra ut i mitt cv att ha haft en sådan tjänst och dessutom skulle det ge en fast summa i plånboken varje månad. Kroppen får helt enkelt försöka hålla ihop trots dåliga skyddskor och betonggolv ett tag till. Däremot tänkte jag se till att hitta ett annat boende, kanske försöka hyra ett litet billigt hus i närheten av jobbet, ge upp planerna på storstad och hitta något lämpligt nära Söderåsen. Det kändes som en okej kompromiss i min lilla hjärna och med den tanken somnade jag till slut.
Morgonen kommer, Majsan skuttar glatt upp ur sängen (hmm, nåja...), sätter i linser, sätter på kaffe, tar en sväng runt gården med Pälsboll, går in och börjar fixa frukost, väcker datorn och ser efter om det har dykt upp några mail under natten. Jodå, det har det. Klockan 04.21 fick jag ett prenumerationsmail på lediga lägenheter i Malmö från företaget som äger den där lilla lägenheten som jag nyss skrev om. Gissa vilken lägenhet det är som de vill tipsa mig om? Just det, ingen av de andra sex spelkulanterna ville uppenbarligen ha den, alternativt blev de inte godkända av hyresvärden. Hoppsan. "När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt." Trycker universum upp den där lägenheten i ansiktet på mig eller vad är det frågan om?
Den dagen jag bestämde mig för att stanna kvar på extrajobbet eftersom jag har rastningshjälp med Pälsboll visar det sig att hundrastaren inte är helt pålitlig. När jag några dagar senare bestämmer mig för att flytta från gården men ändå stanna kvar i området och på jobbet får jag den där lägenheten upptryckt i ansiktet igen. "HALLÅ! VAD HÅLLER DU PÅ MED? SKA DU ALDRIG FÖRSTÅ? RÖR PÅ DIG!" Som sagt, universum testar mig och det känns som att det börjar bli högljutt dessutom.
En sista tanke innan jag avslutar det här virriga maratoninlägget: Det har förekommit en hel del krokiga vägar och plötsliga vändningar i mitt liv, speciellt de senaste åren. Det har tidvis varit svårt och jobbigt, men jag har ändå aldrig ångrat mig. Varje gång det har hänt någonting, nytt boende, nytt jobb, nytt whatever, har jag tänkt att det var tur att jag tog chansen att testa just den grejen för med facit i hand var det ju faktiskt ganska trevligt. Borde jag inte ha lärt mig något av det? Kanske ska jag se möjligheten i att flytta ner även om det är en liten pyttelägenhet. Vad är sannolikheten för att jag skulle ångra mig just den här gången? Är det en möjlighet som jag borde ta eller en alldeles för stor risk att släppa det jag redan har? Ibland önskar jag intensivt att någon bestämde saker och ting åt mig och att jag inte själv behövde ta beslut, ta ansvar och behövde stå för mina val. Är det det som händer nu eller är det bara jag som i ren desperation letar efter tecken? Är det verkligen rätt om det är lätt? Och varför är isåfall beslutet så svårt att ta?
fredag 13 maj 2011
13/5:2
Jag vågar påstå att ordet avtrubbad på ett klockrent sätt beskriver 99% av den västerländska (den så kallade civiliserade) delen av homo sapiens. Men så ibland dyker det upp en nyhet som fortfarande har förmågan att skaka om oss luttrade tvåhjulingar. Idag var det dags igen.
Så, en ung bulgarisk man travar in i en asiatisk butik på Teneriffa och hugger med hjälp av en machete huvudet av en äldre engelsk kvinna, plockar upp huvudet, håller det i handen och talar till det samtidigt som han promenerar iväg längs gatan bland alla turister. WTF?!?
Efter att jag läst igenom flera artiklar om det här hittar jag några guldkorn mitt i all bedrövelse:
Ett ögonvittne beskriver gärningsmannen: "Han såg inte smart ut." (Aha, då vet jag precis vem det är!)
Hur polisen fick tag på gärningsmannen: En italiensk man körde ikapp honom på sin motorcykel och kastade sin hjälm på honom. (Hade det varit i Sverige hade han garanterat fått böter för att han hade tagit av sig hjälmen under körning.)
Dessutom: Macheten som gärningsmannen använde sig av hade han enligt en "lokal talesperson" (vad är det för något? Ett yrke? Ett vittne? En polis?) införskaffat i affären där han överföll kvinnan. Jasså. Jag må vara lite trög ibland, men vad i hela friden har det för betydelse i sammanhanget?
Ja jisses, mycket ska man höra innan öronen trillar av!
Så, en ung bulgarisk man travar in i en asiatisk butik på Teneriffa och hugger med hjälp av en machete huvudet av en äldre engelsk kvinna, plockar upp huvudet, håller det i handen och talar till det samtidigt som han promenerar iväg längs gatan bland alla turister. WTF?!?
Efter att jag läst igenom flera artiklar om det här hittar jag några guldkorn mitt i all bedrövelse:
Ett ögonvittne beskriver gärningsmannen: "Han såg inte smart ut." (Aha, då vet jag precis vem det är!)
Hur polisen fick tag på gärningsmannen: En italiensk man körde ikapp honom på sin motorcykel och kastade sin hjälm på honom. (Hade det varit i Sverige hade han garanterat fått böter för att han hade tagit av sig hjälmen under körning.)
Dessutom: Macheten som gärningsmannen använde sig av hade han enligt en "lokal talesperson" (vad är det för något? Ett yrke? Ett vittne? En polis?) införskaffat i affären där han överföll kvinnan. Jasså. Jag må vara lite trög ibland, men vad i hela friden har det för betydelse i sammanhanget?
Ja jisses, mycket ska man höra innan öronen trillar av!
13/5:1
Enligt uppgift har Blogger haft något tekniskt problem och för att kunna fixa det var de tvungna att ta bort alla blogginlägg som skrivits de två senaste dagarna. Det senaste jag läste om det var att de höll på att återskapa alla dessa blogginlägg. Hoppas verkligen de lyckas med det för det vore inte kul om allt är borta...
I väntan på det kan jag underhålla och förfära er med mitt födointag under dagen:
13.00: frukost i form av en gigantisk mugg kaffe och en sån där liten Marabou Premium Orange från Seven Eleven
17.00-18.00: 2 muggar kaffe med massor av gammaldags mjölk och 250 g lösgodis
18.30: 1 bit vitlökscambozola inrullad i 2 skivor italiensk lufttorkad salami
19.00-21.30: 2 glas rödvin och 200 g chips med dip
22.15: 1 glas mjölk (!?!)
Så kan en friskvårdskonsults dag se ut om det är riktigt illa. Det är det som kallas hyckleri, kära vänner!
Edit: När jag publicerade det här inlägget dök även de två senaste dagarnas inlägg upp. Hurra! Dessvärre verkar det dock som att de kommentarer som funnits till inläggen har försvunnit...
I väntan på det kan jag underhålla och förfära er med mitt födointag under dagen:
13.00: frukost i form av en gigantisk mugg kaffe och en sån där liten Marabou Premium Orange från Seven Eleven
17.00-18.00: 2 muggar kaffe med massor av gammaldags mjölk och 250 g lösgodis
18.30: 1 bit vitlökscambozola inrullad i 2 skivor italiensk lufttorkad salami
19.00-21.30: 2 glas rödvin och 200 g chips med dip
22.15: 1 glas mjölk (!?!)
Så kan en friskvårdskonsults dag se ut om det är riktigt illa. Det är det som kallas hyckleri, kära vänner!
Edit: När jag publicerade det här inlägget dök även de två senaste dagarnas inlägg upp. Hurra! Dessvärre verkar det dock som att de kommentarer som funnits till inläggen har försvunnit...
torsdag 12 maj 2011
12/5:1
Forza, forza, gooooo Eric Saade!
Inte för att jag tycker att låten är något spektakulärt utan för att den stora finalen blir så mycket roligare att titta på om Sverige är med. Jag får helt enkelt en tråkigare lördagskväll om det inte blir så och det är en anledning så god som någon för Europa att rösta oss vidare. Egoist- javisst!
Edit I: Österrike- Beyoncé goes Pulp Fiction? Geez...
Edit II: Ukraina- Okej smörlåt men vem bryr sig? Sandkonst! Coolt!
Edit III: Moldavien- So lucky? Eller souvlaki? Souvlaki makes Majsan so lucky. En enhjuling också? Ehm...
Edit IIII: Sverige- Blev du lite nervös Eric?
Inte för att jag tycker att låten är något spektakulärt utan för att den stora finalen blir så mycket roligare att titta på om Sverige är med. Jag får helt enkelt en tråkigare lördagskväll om det inte blir så och det är en anledning så god som någon för Europa att rösta oss vidare. Egoist- javisst!
Edit I: Österrike- Beyoncé goes Pulp Fiction? Geez...
Edit II: Ukraina- Okej smörlåt men vem bryr sig? Sandkonst! Coolt!
Edit III: Moldavien- So lucky? Eller souvlaki? Souvlaki makes Majsan so lucky. En enhjuling också? Ehm...
Edit IIII: Sverige- Blev du lite nervös Eric?
onsdag 11 maj 2011
11/5:1
Tv4 Text idag: "Passa på- nu sjunker temperaturen". Är det verkligen en nyhet värd att bli en headline?
Passa på att vara ute i värmen, för snart blir det kallt. Passa på att vara ute i solen, för snart kommer regnet. Passa på att vara ute och ta tillvara på de ljusa kvällarna, för snart är det vintertid igen. Passa på att vara ute, för sommaren är kort. "Jag vill leva, jag vill dö i Nooooooordeeeeen!" Hell no. Bättre att flytta till värmen medan tid finns. Passa på, för livet är kort.
Fast å andra sidan passar nog nyhetsrubriken bra in om man ser till resten av huvudnyheterna på text-tv: "Man sköts ihjäl på Malmö-parkering", "Elever skadades på kemilektionen", "Libyen: Rebellframgångar i Misrata". Det känns tryggt att de håller en röd linje i sin nyhetsrapportering: Jämmer och Elände.
Och se där, nu strilar regnet ner utanför fönstret. Öppnar dörren och sniffar lite i luften. Minsann, det luktar ju sommarregn! Bäst att jag står kvar ute på trappan och andas djupt genom näsan en stund. Bäst att passa på.
Passa på att vara ute i värmen, för snart blir det kallt. Passa på att vara ute i solen, för snart kommer regnet. Passa på att vara ute och ta tillvara på de ljusa kvällarna, för snart är det vintertid igen. Passa på att vara ute, för sommaren är kort. "Jag vill leva, jag vill dö i Nooooooordeeeeen!" Hell no. Bättre att flytta till värmen medan tid finns. Passa på, för livet är kort.
Fast å andra sidan passar nog nyhetsrubriken bra in om man ser till resten av huvudnyheterna på text-tv: "Man sköts ihjäl på Malmö-parkering", "Elever skadades på kemilektionen", "Libyen: Rebellframgångar i Misrata". Det känns tryggt att de håller en röd linje i sin nyhetsrapportering: Jämmer och Elände.
Och se där, nu strilar regnet ner utanför fönstret. Öppnar dörren och sniffar lite i luften. Minsann, det luktar ju sommarregn! Bäst att jag står kvar ute på trappan och andas djupt genom näsan en stund. Bäst att passa på.
tisdag 10 maj 2011
10/5:1
Helt okej dag, katastrofal eftermiddag/tidig kväll. Vad passar då bättre än att av en slump snubbla över följande citat så här på kvällskvisten?
"När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt."
- Kay Pollak
Jo, det är precis det jag menar. Ska saker och ting verkligen vara en konstant kamp? Är inte det ett tecken på att man är helt fel ute? Jag vill gärna tro det. Jag, och uppenbarligen också Kay. En klok man, det där!
"När det är rätt - så är det lätt. När det är lätt - så är det rätt."
- Kay Pollak
Jo, det är precis det jag menar. Ska saker och ting verkligen vara en konstant kamp? Är inte det ett tecken på att man är helt fel ute? Jag vill gärna tro det. Jag, och uppenbarligen också Kay. En klok man, det där!
måndag 9 maj 2011
9/5:3
Morgondagens lunch blev en något udda kombination: vinbladsdolmar, keso och philadelphiaost med medelhavssmak. Så kan det gå när Majsan får tag på tokbilliga matvaror i affären tack vare att någon mesig förståsigpåare har fått för sig att de inte får säljas från och med i natt klockan 00.01. Inte mig emot. I mitt kylskåp håller nämligen alla varor sig jättefräscha bra mycket längre än de enligt bäst före-datum hade gjort om de var kvar i affären. Mitt kylskåp måste vara magiskt!
9/5:2
Hörrni, det verkar som att det inte har gått att kommentera blogginläggen fram tills nu. Jag måste godkänna kommentarer innan de syns, men det har inte funnits några att godkänna än trots att jag vet att det finns folk som har kommenterat. Om det är någon av er som har skrivit en kommentar som inte syns så skriv den igen eller skriv något annat, för nu ska det fungera!
9/5:1
Stackars Pälsboll ska få sig en fullständigt obefogad avhyvling, men eftersom han egentligen inte har gjort något fel tänker jag skriva den här istället för att gå loss på stackaren.
Ett kort samtal mellan mig (M) och min teamleader (T) på mitt extrajobb nu på eftermiddagen:
T: Kan du jobba i morgon?
M: Japp, inga problem.
T: Bra. Har du möjlighet att jobba tolv timmar, 7-19, tre timmar övertid plus OB?
M: Nä, jag har en hund hemma.
T: Aha, ja då går det ju inte.
JÄKLA PÄLSBOLL TILL ATT STÄLLA TILL DET! Jag behöver de där extra pengarna. Lönen som dyker upp den här månaden är mindre än liten, jag har ett csn-lån som ska betalas i slutet av månaden, Silverpärlans bildoktor tog en massa kronor från mig och du Herr Pälsboll, behöver i allra högsta grad ett besök hos din osteopat i Kungsbacka. GAAAAAAAAAH!
Ett kort samtal mellan mig (M) och min teamleader (T) på mitt extrajobb nu på eftermiddagen:
T: Kan du jobba i morgon?
M: Japp, inga problem.
T: Bra. Har du möjlighet att jobba tolv timmar, 7-19, tre timmar övertid plus OB?
M: Nä, jag har en hund hemma.
T: Aha, ja då går det ju inte.
JÄKLA PÄLSBOLL TILL ATT STÄLLA TILL DET! Jag behöver de där extra pengarna. Lönen som dyker upp den här månaden är mindre än liten, jag har ett csn-lån som ska betalas i slutet av månaden, Silverpärlans bildoktor tog en massa kronor från mig och du Herr Pälsboll, behöver i allra högsta grad ett besök hos din osteopat i Kungsbacka. GAAAAAAAAAH!
söndag 8 maj 2011
8/5:2
För någon som har ett tråkigt liv skulle det här kunna kallas för en spännande dag. Positiva och negativa saker har avlöst varandra i ett, men tack och lov har det positiva övervägt. Gött! För att ta det i ordning:
Negativt #1: Pälsboll ägnar morgonens första minutrar åt hästbajsbad.
Positivt #1: Jag sparade säkert flera kronor på hans uteblivna frukost och jag har uppskattat de andra gånger vi har varit ute på gården i dag och han inte har fått något drömskt i blicken och dragit i väg till hagen med stort H.
Negativt #2: Det fanns både civilpoliser som stoppade fortkörare på motorvägen och uniformerade poliser som gjorde flygande besiktningar (ellervaddetnuheter) av bilar på vägen när jag åkte till Båstad idag.
Positivt #2: De stoppade inte mig.
Negativt #3: De vuxna ledarna/tränarna för gymnastiktjejerna som tävlade på mitt jobb idag betedde sig flera gånger som riktiga skitstövlar och verkar helt ha missat grejen med team building och lagkänsla.
Positivt #3: De tävlande tjejerna i åldern 15-23 år, en åldergrupp som jag vanligen tycker är oerhört jobbig att ha att göra med, framstod som oerhört mogna och jordade personer till skillnad från sina dubbelt så gamla ledare/tränare. Girlpower!
Negativt #4: Efter tävlingen skulle tjejerna äta hamburgare som en av oss ur personalen (nej, inte jag) grillade ute på gården. Att vinden blåste åt fel håll idag och att det därmed luktade grillrök inne i ladan var tydligen under all kritik enligt en av ledarna/tränarna.
Positivt #4: När de tävlande beställer hamburgerbuffé finns det alltid hamburgare till oss instruktörer också. Mumsigt!
Negativt #5: Massor av problem när ledarna/tränarna skulle betala.
Positivt #5: Jag var inte chef idag och det blev därmed aldrig mitt problem att ta itu med. Japp, det var en väldigt egoistisk positiv punkt...
Negativt #6: Dags att tanka bilen på hemvägen. Kan det någonsin vara positivt?
Positivt #6: Yes, bensinpriset var sänkt sedan sist!
Negativt #7: Den stundande långpromenaden med Pälsboll lockade inte alls när jag kom hem efter jobb.
Positivt #7: Sol, värme och promenadsällskap i form av A2. Hurra för promenadsällskap!
Negativt #8: Klockan har sprungit iväg och energin försvann någonstans på vägen. Med största sannolikhet blir matlagandet till morgondagens jobb lidande.
Positivt #8: Jag lagar mat på fem minuter i morgon bitti, blir "tvungen" att använda ingredienser som jag egentligen inte är speciellt förtjust i och kommer därmed äntligen att bli av med dem.
Negativt #9: Min rygg värker just nu som besatt.
Positivt #9: Jag vet att jag lever för hade jag inte känt av mina kroppsdelar ibland hade jag nog varit död och det hade säkert varit ganska tråkigt. (Okej, nu gick jag lite över gränsen, men jag har inte hittat något annat positivt med ryggen än.)
Over and out.
Negativt #1: Pälsboll ägnar morgonens första minutrar åt hästbajsbad.
Positivt #1: Jag sparade säkert flera kronor på hans uteblivna frukost och jag har uppskattat de andra gånger vi har varit ute på gården i dag och han inte har fått något drömskt i blicken och dragit i väg till hagen med stort H.
Negativt #2: Det fanns både civilpoliser som stoppade fortkörare på motorvägen och uniformerade poliser som gjorde flygande besiktningar (ellervaddetnuheter) av bilar på vägen när jag åkte till Båstad idag.
Positivt #2: De stoppade inte mig.
Negativt #3: De vuxna ledarna/tränarna för gymnastiktjejerna som tävlade på mitt jobb idag betedde sig flera gånger som riktiga skitstövlar och verkar helt ha missat grejen med team building och lagkänsla.
Positivt #3: De tävlande tjejerna i åldern 15-23 år, en åldergrupp som jag vanligen tycker är oerhört jobbig att ha att göra med, framstod som oerhört mogna och jordade personer till skillnad från sina dubbelt så gamla ledare/tränare. Girlpower!
Negativt #4: Efter tävlingen skulle tjejerna äta hamburgare som en av oss ur personalen (nej, inte jag) grillade ute på gården. Att vinden blåste åt fel håll idag och att det därmed luktade grillrök inne i ladan var tydligen under all kritik enligt en av ledarna/tränarna.
Positivt #4: När de tävlande beställer hamburgerbuffé finns det alltid hamburgare till oss instruktörer också. Mumsigt!
Negativt #5: Massor av problem när ledarna/tränarna skulle betala.
Positivt #5: Jag var inte chef idag och det blev därmed aldrig mitt problem att ta itu med. Japp, det var en väldigt egoistisk positiv punkt...
Negativt #6: Dags att tanka bilen på hemvägen. Kan det någonsin vara positivt?
Positivt #6: Yes, bensinpriset var sänkt sedan sist!
Negativt #7: Den stundande långpromenaden med Pälsboll lockade inte alls när jag kom hem efter jobb.
Positivt #7: Sol, värme och promenadsällskap i form av A2. Hurra för promenadsällskap!
Negativt #8: Klockan har sprungit iväg och energin försvann någonstans på vägen. Med största sannolikhet blir matlagandet till morgondagens jobb lidande.
Positivt #8: Jag lagar mat på fem minuter i morgon bitti, blir "tvungen" att använda ingredienser som jag egentligen inte är speciellt förtjust i och kommer därmed äntligen att bli av med dem.
Negativt #9: Min rygg värker just nu som besatt.
Positivt #9: Jag vet att jag lever för hade jag inte känt av mina kroppsdelar ibland hade jag nog varit död och det hade säkert varit ganska tråkigt. (Okej, nu gick jag lite över gränsen, men jag har inte hittat något annat positivt med ryggen än.)
Over and out.
8/5:1
Ibland är Pälsboll väldigt mycket till salu för väldigt lite pengar. "Bortskänkes mot annonskostnad", typ. Idag hade jag gladeligen både betalat annonskostnad och levererat Pälsboll till köparen utan att be om ett öre.
Pälsboll har insett att när vi har hästar som går ute dygnet runt i en av hagarna här innebär det att det är fri tillgång till snacks. Snacks som i det här fallet stavas h-ä-s-t-b-a-j-s och som han gladeligen stoppar i sig som ett litet mellanmål när andan faller på. Nåja, jag tycker inte om att han gör det men så länge han inte blir sjuk av det kan jag ändå unna honom en smakbit ibland.
Det stora problemet har uppstått sedan han på eget bevåg uppfann en egen liten regel som innebär att om man tar en tugga från en random hög i hagen så måste man rulla sig i den efteråt. Varje gång, efter varje tugga och i varje ny hög.
Om vi precis har gått upp på morgonen och tar morgonsvängen runt gården för att Pälsboll ska få lätta på trycket så uppskattar jag inte det där rullandet i hagen. Jag vill helst inte starta min söndagmorgon med att duscha hund. Det är liksom inte min variant av en bra start på dagen. Faktum är att det kan förstöra väldigt mycket av min morgon.
Ja du, herr Pälsboll. Hoppas du blev mätt av besöket i hagen för någon frukost blir det inte för dig idag. Å andra sidan blir det inte blir det någon annons om "hund bortskänkes" heller. Hämnden är ljuv (och oerhört barnslig)!
Pälsboll har insett att när vi har hästar som går ute dygnet runt i en av hagarna här innebär det att det är fri tillgång till snacks. Snacks som i det här fallet stavas h-ä-s-t-b-a-j-s och som han gladeligen stoppar i sig som ett litet mellanmål när andan faller på. Nåja, jag tycker inte om att han gör det men så länge han inte blir sjuk av det kan jag ändå unna honom en smakbit ibland.
Det stora problemet har uppstått sedan han på eget bevåg uppfann en egen liten regel som innebär att om man tar en tugga från en random hög i hagen så måste man rulla sig i den efteråt. Varje gång, efter varje tugga och i varje ny hög.
Om vi precis har gått upp på morgonen och tar morgonsvängen runt gården för att Pälsboll ska få lätta på trycket så uppskattar jag inte det där rullandet i hagen. Jag vill helst inte starta min söndagmorgon med att duscha hund. Det är liksom inte min variant av en bra start på dagen. Faktum är att det kan förstöra väldigt mycket av min morgon.
Ja du, herr Pälsboll. Hoppas du blev mätt av besöket i hagen för någon frukost blir det inte för dig idag. Å andra sidan blir det inte blir det någon annons om "hund bortskänkes" heller. Hämnden är ljuv (och oerhört barnslig)!
lördag 7 maj 2011
7/5:2
Trött efter för få timmars sömn natten som var har jag slagit mig ner i soffan framför "Djävulen bär Prada". Fantastisk feel good-film, det där! Jag vet inte hur många gånger jag har sett den, men den är lika underhållande varje gång. Lättsedd, kräver ingen hjärnverksamhet, en ganska roande handling och ett lyckligt slut. Helt underbar!
Till denna pärla till film äter jag en gigantisk kokoskaka som jag slängde ihop här alldeles nyss och dricker Friggs ekologiska Minty Liquorice té till. Under tiden téet är i munnen smakar det mint, men eftersmaken är en ganska intensiv lakritssmak och det är väldigt sött och gott. Det är lite som att äta godis utan att äta godis. Tycker du också om mint och lakrits? Köp köp!
Till denna pärla till film äter jag en gigantisk kokoskaka som jag slängde ihop här alldeles nyss och dricker Friggs ekologiska Minty Liquorice té till. Under tiden téet är i munnen smakar det mint, men eftersmaken är en ganska intensiv lakritssmak och det är väldigt sött och gott. Det är lite som att äta godis utan att äta godis. Tycker du också om mint och lakrits? Köp köp!
fredag 6 maj 2011
6/5:1
Matte och Pälsboll har varit hos A2 i Helsingborg, ätit vegetarisk mat (yes, Pälsboll smakade på röda linser), gett taktil massage och fått någon variant av vanlig massage (matte alltså, inte Pälsboll). Nyss hemkommen, fortfarande lite mosig i huvudet och med rester av massageolja på huden blir det raka vägen ner i bingen så att det hinner nanas lite innan morgondagen nalkas. Imorgon är det nämligen jobb igen. Jobb för matte, jobbigt för Pälsboll.
torsdag 5 maj 2011
5/5:1
6300 kr för att bilen skulle bli godkänd på besiktningen och då var det inte ens en muta utan fair play i verkstaden. Känns inte okej alls.
onsdag 4 maj 2011
4/5:3
En titt i mitt kylskåp:
34 ägg (!)
200 g bulgarisk vitost
1 liten bit ädelost
150 g halloumi
50 g färskost med örter och vitlök
3 dl vispgrädde
750 g smör
100 g lufttorkad spansk skinka
200 g lufttorkad tysk skinka
200 g kallrökt lax
1,5 kg färsk broccoli
3 kvisttomater
½ aubergine
1 liten bit squash
1 ynklig liten färsk champinjon
300 g färsk grön sparris
½ röd paprika
7 avocados
2,5 citroner
några persiljekvistar
1 liten bit gurka
1 isbergssalladshuvud
250 g färsk bladspenat
50 g mixade salladsblad
2 gula lökar
10 morötter
½ burk kalamataoliver
tomatpuré
stark senap
dijonsenap
olivolja
En titt i mitt frys:
2 kg räkor
1 hel kyckling
1 kg lamm
2 stora laxkotletter
2 små laxkotletter
900 g hängmörad entrecôte
2 torskfiléer
350 g mixade skaldjur
550 g hängmörad kalvschnitzel
1 stooor bit tjocka revben
1 hel rökt makrill
3 kycklinglår
1 kg grytbitar av älg
250 g halloumi
1 ynka liten majskolv från grannens åker
Kycklinghjärta, kycklingmage, kycklinglever, blodpudding, nötblod och rådjursklövar tillhörande min hund
Skafferiet har jag inte ens tittat i än.
Och här står jag och kliar mig bekymrat i huvudet och vet inte vad jag ska äta ikväll. Ska jag behöva åka och handla? Jag har ju ingenting hemma!
Sharmaarke heter en liten 4-årig pojke i Somalia. Idag fick han en näve kokt ris till middag. Detsamma gäller hans syskon. Mer mat än så fanns det inte att få tag i idag. Hans mamma åt ingenting, hon lät barnen får det hon kunde få tag i. Sharmaarke är hungrig.
Och jag? Jag är bara förbannat bortskämd.
34 ägg (!)
200 g bulgarisk vitost
1 liten bit ädelost
150 g halloumi
50 g färskost med örter och vitlök
3 dl vispgrädde
750 g smör
100 g lufttorkad spansk skinka
200 g lufttorkad tysk skinka
200 g kallrökt lax
1,5 kg färsk broccoli
3 kvisttomater
½ aubergine
1 liten bit squash
1 ynklig liten färsk champinjon
300 g färsk grön sparris
½ röd paprika
7 avocados
2,5 citroner
några persiljekvistar
1 liten bit gurka
1 isbergssalladshuvud
250 g färsk bladspenat
50 g mixade salladsblad
2 gula lökar
10 morötter
½ burk kalamataoliver
tomatpuré
stark senap
dijonsenap
olivolja
En titt i mitt frys:
2 kg räkor
1 hel kyckling
1 kg lamm
2 stora laxkotletter
2 små laxkotletter
900 g hängmörad entrecôte
2 torskfiléer
350 g mixade skaldjur
550 g hängmörad kalvschnitzel
1 stooor bit tjocka revben
1 hel rökt makrill
3 kycklinglår
1 kg grytbitar av älg
250 g halloumi
1 ynka liten majskolv från grannens åker
Kycklinghjärta, kycklingmage, kycklinglever, blodpudding, nötblod och rådjursklövar tillhörande min hund
Skafferiet har jag inte ens tittat i än.
Och här står jag och kliar mig bekymrat i huvudet och vet inte vad jag ska äta ikväll. Ska jag behöva åka och handla? Jag har ju ingenting hemma!
Sharmaarke heter en liten 4-årig pojke i Somalia. Idag fick han en näve kokt ris till middag. Detsamma gäller hans syskon. Mer mat än så fanns det inte att få tag i idag. Hans mamma åt ingenting, hon lät barnen får det hon kunde få tag i. Sharmaarke är hungrig.
Och jag? Jag är bara förbannat bortskämd.
4/5:2
Stoppa pressarna, nu är måttet rågat! PRO rasar, lokalnyheterna skriver spaltmeter, riksnyheterna snappar upp skandalen: Limhamn-Bunkeflo i Malmö ska börja filma sina gamlingar på nätterna! "Det är kränkande!" hörs upprörda medborgare skandera till höger och vänster, i alla fall enligt media. Är det verkligen det? En titt bakom rubrikerna avslöjar att det dels är något som till att börja med ska göras på prov och dels att åldringarna själva får välja om de vill medverka eller inte, ingen kommer bli påtvingad att filmas på nätterna. Ytterligare lite undersökning av bakgrunden till nyheten visar att många, om än inte alla, tycker att det kan vara en bra idé. Och varför inte?
Om jag försöker tänka mig in i situationen tycker jag inte att det verkar så tokigt. De som är aktuella för att få testa det här är personer som av någon anledning behöver kontrolleras ibland på nätterna. Som det känns nu skulle jag hellre ha en kamera som filmar och övervakar mig och om något händer kommer det personal och hjälper till, än att ha personal springandes inne hos mig flera gånger per natt, oavsett om det behövs eller inte. Lättväckt som jag är skulle jag förmodligen vakna till varenda gång de kom in mitt rum. Vad händer med sömnkvalitén då? Och vad händer egentligen om jag skulle behöva hjälp någon gång under de timmar då ingen personal finns i mitt hem? Ingenting alls händer, ingen vet om att jag behöver hjälp, och det är väl en av anledningarna till att åldringar hittas avlidna lite då och då.
Naturligtvis skulle detta diskuteras i morgonsoffan i tv imorse. En försiktigt positiv man berättade om redan befintlig teknik för att underlätta för vårdpersonalen. Som exempel nämnde han ett matta som är superkänslig för beröring och som läggs på golvet vid sidan av sängen. Om mattan känner av att den får en fot på sig går genast ett larm till personalen som snabbt skyndar dit för att hjälpa personen som är på väg ur sängen, alternativt lägga personen igen. Låter som ett alldeles utmärkt hjälpmedel i mina öron.
Någon annan i morgonsoffan använde sig av modeuttrycket "kränkande" eftersom gamla människor minsann också har ett sexliv och ska de då verkligen behöva bli filmade under tiden? Men snälla nån. För det första är det fortfarande frivilligt om man vill ha en kamera i rummet eller inte. För det andra är man troligtvis två om det där problemet över huvud taget skulle uppstå, och är man två behöver man säkert inte ha någon kamera alls för blir den ena personen dålig eller behöver hjälp kan den andra personen larma. Problemet löst. Eller?
Om jag försöker tänka mig in i situationen tycker jag inte att det verkar så tokigt. De som är aktuella för att få testa det här är personer som av någon anledning behöver kontrolleras ibland på nätterna. Som det känns nu skulle jag hellre ha en kamera som filmar och övervakar mig och om något händer kommer det personal och hjälper till, än att ha personal springandes inne hos mig flera gånger per natt, oavsett om det behövs eller inte. Lättväckt som jag är skulle jag förmodligen vakna till varenda gång de kom in mitt rum. Vad händer med sömnkvalitén då? Och vad händer egentligen om jag skulle behöva hjälp någon gång under de timmar då ingen personal finns i mitt hem? Ingenting alls händer, ingen vet om att jag behöver hjälp, och det är väl en av anledningarna till att åldringar hittas avlidna lite då och då.
Naturligtvis skulle detta diskuteras i morgonsoffan i tv imorse. En försiktigt positiv man berättade om redan befintlig teknik för att underlätta för vårdpersonalen. Som exempel nämnde han ett matta som är superkänslig för beröring och som läggs på golvet vid sidan av sängen. Om mattan känner av att den får en fot på sig går genast ett larm till personalen som snabbt skyndar dit för att hjälpa personen som är på väg ur sängen, alternativt lägga personen igen. Låter som ett alldeles utmärkt hjälpmedel i mina öron.
Någon annan i morgonsoffan använde sig av modeuttrycket "kränkande" eftersom gamla människor minsann också har ett sexliv och ska de då verkligen behöva bli filmade under tiden? Men snälla nån. För det första är det fortfarande frivilligt om man vill ha en kamera i rummet eller inte. För det andra är man troligtvis två om det där problemet över huvud taget skulle uppstå, och är man två behöver man säkert inte ha någon kamera alls för blir den ena personen dålig eller behöver hjälp kan den andra personen larma. Problemet löst. Eller?
4/5:1
Sådär, då var det dags för en ny blogg igen. Undrar hur många bloggar en (relativt ung) medelsvensson har egentligen? Såvitt jag kan komma på på rak arm har jag haft fem, alla utom en har på något sätt varit inriktade på specifika teman. Dags för en ny variant med lite gott och blandat i kanske? Vi kör på det. Välkomna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)