Ibland får jag så mycket energi att jag inte vet var jag ska göra av den. Jag vet inte varför jag får den eller var dem kommer ifrån, plötsligt drar det bara igång och hela jag bubblar över i ett enda stort energikaos. Vad praktiskt det hade varit om jag hade vetat hur jag ska bära mig åt att plocka fram den energin när jag som bäst behöver och vill ha den. Det vet jag inte nu, den dyker upp när jag minst anar det.
I morse satt jag och gjorde ingenting. Grått och dimmigt ute, lite halvskumt ljus inne. En helt vanlig höstdag i södra Sverige med andra ord. Plötsligt drog den där energin igång, helt utan förvarning och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. För att smida medan järnet var varmt började jag plocka med lite grejer som låg på köksbordet för att sedan börja diska, städa badrummet, fixa och dona. Knappt fyra timmar sedan var det inte bara välstädat i mitt lilla gryt, utan även ommöblerat. Så ommöblerat det nu kan bli i en etta vill säga... Sopor slängdes, papper, metall och glas hamnade i rätt behållare i sophuset. Pälsboll fick sina klor klippta och päls kammad och därefter fick han sin dagliga timlånga promenad och sedan gjorde jag ett storkok med lammgryta medan jag svarade på lite mail och annat smått och gott. Snacka om att vara högeffektiv!
Mitt i matlagandet chattade jag förresten en liten stund med Herr H som är i Kanada och jobbar. 16 grader varmt och soligt vissa dagar och frukostar som består av choklad- och banancrêpes. Det låter inte fy skam. Här är det sju grader, molnigt och i mina frukostar hittar jag varken choklad eller banan. Visst är livet orättvist ibland?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar