När jag vaknade igår slog regnet mot fönsterrutan. Jag var trött och ville helst bara vända mig om och sova ett tag till. Ett ögonblick funderade jag på varför jag skulle gå upp egentligen. Ingen hade ens märkt om jag hade legat kvar hela dagen, ingen utom Pälsboll som hade blivit väldigt kissnödig under dagen. Ingen annan hade märkt det eller tänkt "undrar var hon är någonstans idag?". När regnet öser ner och dagens kalendersida är helt blank, varför gå upp ur sängen när jag verkligen inte vill?
Jag låg på sidan med böjda ben och Pälsboll låg just då under täcket mot baksidan av mina ben, i mina knäveck. Han märkte tydligen att jag hade vaknat till och började därför röra på sig för att sekunden efter kravla sig ut från värmen under täcket och lägga sig längre bort i sängen. När han gjorde det rörde hans svans vid mitt underben och det kittlades. Jag böjde mig ner för att klia mig på benet och insåg att det verkligen är dags att plocka fram vaxgrejerna och ge benen en omgång. Sekunden efter började jag fundera på vem som skulle märka om jag vaxade benen eller inte. Ingen. Då får de vara lite pälsiga ett tag till.
Jag tog mig mödosamt ur sängen, fick på mig mysbyxor och ett linne och släpade mig in i badrummet. Pillade in linserna i ögonen och slängde en snabb blick i spegeln. Insåg att det är hög tid att färga ögonbryn och ögonfransar, men tänkte sekunden efter att ingen kommer att märka om jag färgar dem eller inte. Går jag ut får jag väl sminka mig istället. Här hemma kan det kvitta, jag tror inte Pälsboll bryr sig så mycket om färgen på mina ögonfransar och bryn.
Resten av dagen gick i samma anda. Jag var inte sur och inte på dåligt humör, bara allmänt oinspirerad och med en konstant gnagande känsla av "varför?". En dag i slow motion, men som ändå gick fort.
Benen? Fortfarande ovaxade. Ögonbrynen? Ofärgade. Ögonfransarna? Ofärgade. Mer aktiv dag idag? Hoppas verkligen det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar